Vad hände på nämnden den 15 maj?
När socialnämnden sammanträdde på sitt majmöte var huvudfrågan ställningstagande till projekteringen av nybygget för psykiskt funktionsnedsatta. Ställningstagandet blev att inte bygga på magnoliagatan på Ramlösagården utan göra det på annan tomt i stadsdelen när en sådan är detaljplanerad. Beslut fattades också om att ansöka om patent för familjeprogrammet Concordia, Barn och familj rapporterade om sin ekonomiska situation och en ledamot väckte frågan om hur vi arbetar med hedersärenden.

Kommunstyrelsens förslag till budget för 2013
Den styrande Treklövern har lagt ett förslag till kommunstyrelsen om budget för 2013. De tidigare svaga prognoserna för skatteunderlaget i kommunen har förbättrats därför föreslår man satsningar på olika områden med prioritering på barns och ungas uppväxtvillkor. Den största satsningen blir på skolan som får ytterligare nästan 100 miljoner mot tidigare förslag. Socialnämnden tillförs dock också ytterligare 10 miljoner mot tidigare förslag. Detta innebär en sammanlagt uppräkning mot föregående år med 16,7 miljoner. Hur Socialnämndens tilldelade medel skall fördelas beslutas av socialnämnden när beslut tas om internbudgeten, antagligen i oktober.
Förvaltningen håller på att verkställa besparingar enligt de förslag som finns enligt nivå 1. Vi får nu begrunda konsekvenserna om KS förslag blir Fullmäktiges beslut. Men utan tvekan ser det betydligt ljusare ut för nästa år.

Hur står det till med Socialförvaltningens budget?
Det har ju verkligen varit en snackis i år om vår budget med underskott och besparingar. Vi har varit vana vid att ha en ganska god ekonomi de senaste åren. Men jag minns att tidigare var det nästan regel att man varje år fick göra besparingar och neddragningar. De problem som drabbat oss är effekter av krisen i Europa. Som den minnesgode kan erinra sig gick vi förra året ungefär jämt ut med vård budget för det året om man bortser från det överskott vi tog med oss. Efter årets fyra första månader pekar helårsprognosen frånsett överskottet på ett underskott på 4,3 miljoner. Om man räknar med överskottet vi tog med oss från förra året blir det ett plus på 5,6 miljoner. I allra bästa fall räknar vi med ett överskott på 12,4 miljoner och i sämsta fall blir det +-0. I så fall är hela överskottet uppätet. Effekterna av besparingarna enligt nivå 1 påverkar också resultatet under året, något oklart hur mycket. Som vanligt är det utvecklingen av de rörliga kostnaderna för extern institutionsvård som avgör resultatet.

Skolfam och den nationella lanceringen
Som ni vet är Skolfam ett över hela norden uppmärksammat arbetsätt med uppföljning av familjehemsplacerade barn som utvecklats i Helsingborg inom ramen för PArT med vägledning av Bosse Winnerljungs forskning på familjehemsplacerade barn. Även om barnen har många komplexa sociala och psykologiska problem är skolsituationen den enskilt viktigaste och mest påverkbara faktorn. Kan bara barnen gå ut skolan med godkända betyg ökar deras förutsättningar för ett gott liv väsentligt.
Många kommuner har önskat ta efter och starta egna Skolfam. Med stöd av kommunstyrelsen i Helsingborg startade PArT ett nationellt nätverk som nu består av 10 kommuner. Skolfam är varumärkesskyddat och om man skall starta måste man ha tillstånd av Helsingborg. Många fler kommuner än de 10 som är med vill starta men vi har inte kapacitet att klara fler. Anledningen till varumärkningsskyddet är att man måste utföra metoden på samma sätt för att få ett fullgott vetenskapligt underlag.
Nyhetsprogrammet rapport uppmärksammade Skolfam i flera reportage. I ett av de fanns felaktiga och ofullständiga uppgifter och jag krävde beriktigande. Rapport genom sydnytt gjorde då en uppföljning i Helsingborg med vinkeln varför inte fler kommuner kan starta Skolfam. Vårt svar är ju då att för att möjliggöra detta krävs någon form av nationellt stöd. En enskild kommun eller enskilda kommuner kan ju inte ta ansvar fullt ut för en nationell spridning. SKL eller socialstyrelsen skulle ju kunna ge stöd till en nationell spridning, men trots mycket muntligt stöd och beröm har inget materiellt stöd kommit – än så länge. Det pågår dock en utvärdering genom socialstyrelsen.

Nöjd kundindexprojekt för företagare
I staden pågår ett projekt som tar sikte på att utveckla samarbetet med de i staden verksamma företagarna. För att driva näringsverksamhet behöver företagare ha kontakt med kommunens myndighetsutövning på olika förvaltningar. Det handlar om stadsbyggnadsförvaltningen, miljöförvaltningen, Brandförsvaret och socialförvaltningen. För socialförvaltningen är serveringstillstånd av alkohol vårt ansvar. Helsingborg fick ganska dåliga betyg när man mätte kundnöjdheten hos företagarna. Projektet som har som mål att utveckla mer samverkan mellan förvaltningarna för att underlätta myndighetskontakterna för företagarna. Våra Krögare behöver som exempel ha kontakt med alla fyra förvaltningarna när man skall etablera en ny restaurang. Just nu genomförs utbildning med all den personal som är berörd på stadens förvaltningar. Ett gott samarbete med Krögarna ökar möjligheterna till en god krog och stadsmiljö med bättre folkhälsa och större trygghet och säkerhet med mindre alkoholrelaterad våldsamhet på stan.

Hur styrs en kommun?
Med anledning av budgetprocessen kan det finnas anledning att påminna oss om hur en kommun styrs. Ytterst leds kommunen av de folkvalda i kommunfullmäktige. Kommunstyrelsen är ett beredningsorgan till KF. Kommunstyrelsen består av kommunalråden från de olika politiska partierna. I den politiska ledningen finns kommunstyrelsens ordförande och viceordföranden. Under veckan har kommunledningen olika möten. På måndagsförmiddagarna har de kommunalråd som tillhör alliansen av det som man kallar den styrande minoriteten nämligen moderaterna, folkpartiet och kristdemokraterna möte. På eftermiddagen har man möte även med tjänstemännen i rådhuset. På onsdagarna har alla kommunalråden, även oppositionsråden, möte. Eftersom inget block har majoritet och Sverigedemokraterna har en vågmästarroll kräver den parlamentariska situationen en del förhandlingar för att skapa majoriteter i kommunfullmäktige. Det blir stor skillnad mot om något partiblock har egen majoritet.
Stadens förvaltningar och bolag leds på tjänstemannasidan av stadsdirektören. Stadsdirektören är chef för förvaltningscheferna. Varannan tisdag har stadsdirektören möte med sin ledningsgrupp som består av förvaltningscheferna.
På nämndsnivå leds verksamheten av de av kommunfullmäktige tillsatta nämnderna av förtroendemän. Socialnämnden består av 18 ledarmöter och sammanträder en gång i månaden. Socialnämnden har två utskott, sociala utskottet som fattar beslut i enskilda ärenden och tillståndsutskottet som fattar beslut i alkoholtillståndsärenden som går sökandena emot.
Socialförvaltningen leds sedan av en förvaltningschef som blir nämndens tjänsteman. Ofta får FC uppdrag av nämnden. Förvaltningen har sedan en ledningsgrupp som leds av FC och som består av verksamhetscheferna, ekonomi och personalchefen och en strategisk utvecklare tillika sekreterare. Vi träffa varannan måndag och har en heldag per månad.
Ledningsgruppens roll är:
• Stödja FC i planering, genomförande, styrning, beslutsfattande och uppföljning
• Ansvara för en helhetssyn på förvaltningen
• Koordinering av verksamheten
• Beredning av ärenden till nämnden
• Föra ut beslut i organisationen
• Informationsforum
• Dialogforum
• Stödja och hjälpa medlemmarna vid beslutsfattande

Formellt är det alltid enskild tjänsteman som fattar beslut men i ledningsgruppen eftersträvas gemensamma ställningstaganden. Ytterst är det Förvaltningschefen som fattar beslut. Verksamhetsområdena Barn, Ungdom och Vuxen har sedan egna ledningsgrupper inom sina områden.

Helsingborgs stads skrivregler
Under rubriken alla har rätt att förstå vad vi skriver inleder stadsdirektören Palle Lundberg sitt förord till en liten skrift med titeln Helsingborgs stads skrivregler. Budskapet i skriften är att det är viktigt att vi uttrycker oss så att medborgarna förstår vad vi skriver. Våra texter skall vara lätta att ta till sig, vårt språk ska vara tydligt, begripligt och anpassat till dem som ska läsa det vi skriver. Vinsten kan bli att vi slipper att besvara frågor och man pesparas missförstånd. Skriften innehåller råd och tips hur man kan skriva enkelt och begripligt. Dessa skrivregler tar ju sikte på medborgare i största allmänhet. För socialtjänsten finns en stor utmaning att i våra utredningar skriva så våra klienter förstår. Men det räcker inte alltid att bara kommunicera en skriven text, utan vi har en skyldighet att också förklara muntligt och försäkra oss om att klienten verkligen förstår. Detta får ju särskild tyngd när det gäller människor som inte har svenska som modersmål. Läs gärna den lilla lättillgängliga skriften .

Chefdagen
Den 11 maj var det för andra året dags för en heldag för stadens alla chefer. Även denna gång gick arrangemanget av stapeln på Olympiahallen. I år handlade det om den vision som staden arbetar med. Det är meningen att man politiskt skall anta en vision för staden fram till 2035, en vision som skall stå sig oavsett politisk majoritet.
Från scenen med kommunstyrelsens ordförande och vice ordförande och stadsdirektören med hjälp av några förvaltningschefer och bolagschefer presenterades det förslag som finns. Deltagarna var placerade i grupper kring runda bord och presentationerna avbröts med gruppuppgifter. Det var högttempo och positiv stämning hela dagen. Det man alltid undrar när man talar om visioner är hur det konkret kommer att se ut. Focus på hela stadens vision blir naturligtvis på stadens utveckling. Om man jobbar i vår bransch funderar man ju på vilka visionära tankar man kan ha för socialtjänsten?

Hanteringen av Lex Sara anmälningar
Det har nu inkommit ett antal lex Sara anmälningar från personal i förvaltningen. Hittills har en utredning färdigställts och behandlats av ledningsgruppen som rutinen är. Ledningsgruppen som i detta sammanhang är Förvaltningschefen, verksamhetscheferna, förvaltningsjuristen och utredarna från förvaltningsledningsstaben. Så här långt sätter anmälningarna fingret på intressanta teman och frågeställningar i verksamheten.

Vad hände på nämndens internat i mars
Socialnämnden var den 15-16 mars samlade till ett internat på Margerethetorp. Syftet med internatet var att arbeta med sitt balanserade styrkort med vision och mål, samt att ha en genomgång av det ekonomiska läget för Socialnämnden.
Visions och målarbetet genomfördes i mycket positiv anda med övningar och grupparbete. På kvällen första dagen genomförde man ett ordinarie nämndssammanträde.
Vi hade sedan en ordentlig genomgång av vår ekonomi. Tyvärr var vår ekonomichef Birthe Lindh influensasjuk så undertecknad och verksamhetscheferna redogjorde för dels hur vår ekonomi fungerar och om de förslag till kostnadsreduceringar som finns.

Hur skall man se på vår ekonomi?
Med tanke på de prognoser som finns om att vi för detta och nästa år kommer att få svårt att ha en budget i balans, har jag tidigare informerat om hur det ekonomiska läget är.
Verksamhetscheferna har fått i uppdrag att ta fram förslag på kostnadsneddragningar. För att reda ut begreppen så är det så att socialnämnden har beslutat om en budget för innevarande år. Prognosen för året är att vi i år bör ta beslut om vissa kostnadsneddragningar i storleksordningen 8 miljoner. Vad gäller för nästa år 2013 så finns ännu ingen budget. Vad som finns är ett så kallat ramförslag från kommunstyrelsen. Över detta ramförslag har socialnämnden den 12 april yttrat sig. Gången är nu att socialnämndens ordförande, vice ordförande, ekonomichef och förvaltningschef träffar kommunstyrelsen den 25 april för en genomgång budgetförutsättningarna. Kommunfullmäktige som är stadens hösta beslutande organ fattar i juni beslut om budgeten för 2013. Vi vet att med de förslag om budget ram som föreslagits så kommer vi med nuvarande verksamhet inte kunna fullt ut täcka kostnaderna, trots att vi får mer pengar i uppräkning. Men hela detta resonemang bygger på antaganden och prognoser. Det pågår alltså en budgetprocess som vi inte vet hur den slutar. Jag vet att hela budgetdiskussionen vållat en hel del oro bland personalen i huvudsak på Barn och Ungdom. Vuxen har tidigare gått igenom ett stålbad. Det finns en hel del oro för att besparingar drabbar barn. Oron har tagit sig uttrycket att ett antal medarbetare skrivit en insändare i HD den 15 april. Det finns yttrandefrihet och meddelarfrihet i Sverige och det är viktigt att vi har en öppen samhällsdebatt och jag tycker att socialarbetarna har en viktig uppgift att förmedla kunskaper och erfarenheter man får i mötet med utsatta människor till samhälle och beslutsfattare. Vad gäller insändaren tycker jag att man borde först ställt skrivelsen till förvaltningens chef och eventuellt begärt ett möte med mig eller eventuellt nämndens ordförande. Kanske hade det kvarstått ett behov av att skriva insändare, men då hade jag fått möjlighet att närmare informera om hur processen kring budgeten går till och hur förutsättningarna ser ut.
För att vår verksamhet skall fungera på bästa sätt är det mycket viktigt att vi har ett förtroendefullt samarbete mellan förvaltning och politik. Vi verkar i en organisation där våra politiker är de som ytterst fattar besluten. Hur samspelet går till är därför mycket viktigt.

Vad hände på nämnden den 12 april?
På detta sammanträde var inledningsvis Kärnfastigheters nye förvaltningschef Fredrik Hjort inbjuden för att redogöra för projektet Ramlösagården och informera om tomtsituationen i staden. Konkret uttryckt om det finns några alternativa tomter till den föreslagna på Magnoliagatan. Svaret är att det inte finns någon sådan. Skall någon annan tomt bli aktuell krävs att man gör en detaljplan för en ny tomt som inte har detaljplan. Frågan om boendet för psykiskt funktionsnedsatta på Ramlösagården var på detta sammanträde bara uppe för information, inte beslut. Huvudfrågan var annars beslut om budget som är ett yttrande till kommunstyrelsen över det förslag som finns. I budgetbeslutet ingick att anta en ny vision: Människan är navet i sitt eget liv och göra en del mindre förändringar i målen i styrkortet, bland annat att ha målet: Öka skräddarsydda hemmaplanslösningar som alternativ till externa placeringar.
Andra frågor som var uppe var att besluta om nytt avgiftssystem och taxa för alkoholtillstånden. Fullmäktige fattar ytterst beslut om taxan.
Socialnämnden beslutade vidare att efter upphandling godkänna en ny entreprenör för de tre LSS-boenden för psykiskt funktionsnedsatta. Ny utförare blev ett företag som heter Frösunda LSS. Attendo har tidigare haft uppdraget och blev nu alltså utan.

En betraktelse över kaos och struktur
Ibland i de här månadsbreven brukar jag ha en betraktelse över något viktigt tema som fångat mig. En vetenskaplig metod är något som kallas kontrastering. Man analyserar något fenomen genom att ställa olika motsatser mot varandra, tex individ-samhälle, makt-maktlöshet eller teori-praktik. Ett tema som jag har funderat på är struktur- ostrukturerad eller kanske kaos och ordning. Idag är det modernt med projektplaner och manualbaserade metoder är vanliga i behandling och socialt arbete.
Jag minns min första dag på socialhögskolan i Lund. Det var september 1973 och Grundkursen i psykolog skulle börja. Det hade inte varit så lätt att komma i på utbildningen och alla eleverna var fyllda av stora förväntningar. Vi kom in i lektionssalen på Bredgatan i Lund. Stolarna stod i en ring. Vi satte oss lite undrande i ringen och väntade på att lärarna skulle komma och sätta igång lektionen. Vi pratade lite trevande med varandra och vi blev allt mer otåliga att lektionen inte kom igång. Någon började då fråga om det inte fanns någon lärare närvarande. Jo efter en stund gav sig Jenny Ljunghill tillkänna som lärare och två andra personer presenterade sig som psykologassistenter och 3-betygsstudenter. Detta blev upptakten till en månads långt samtal, ingen undervisning, ingen genomgång eller diskussion av kurslitteraturen, bara ett enda långt gruppdynamiskt experiment. Det visade sig att människor hanterade denna brist på struktur och styrning mycket olika. En del njöt av denna frihet medan andra blev mycket frustrerade och däremellan fanns olika reaktioner. Det utvecklades intressanta gruppdynamiska processer och dramatiska konflikter kring behov av ordning och struktur, för att inte säga makt och kontroll. Jag var sedan med på flera liknande kurser som också innehåll internat. Det är detta som efterhand har kallats lite slarvigt för sinsigrupper. Egentligen var det Rogers encountergroups. Detta var förstås lite tidstypiskt för sent 60 tal och 70-tal men för mig var dessa grupper mycket utvecklande och lärde mig mycket om mänskliga möten. Att lära sig mer om sig själv och andra och se på samspelet mellan mig andra. Det lärde oss mycket om hur makt fungerar i relationer och att olika metoder kan användas för att utöva makt.
De praktiska övningarna öppnade upp ett behov av teori, så vad jag minns läste jag massor; Freud, Rollo Maj, Paulo Freire med mera. Detta att lärarna försatte eleverna i en total ostruktur var en bra träning för vad man ofta har att möta i socialt arbete, inte minst utifrån att socialsekreterare utövar mycket makt i sitt arbete. Efter att ha varit med om detta var man inte alls rädd för någonting i en grupp!

Det finns nog dom som skulle säga att detta var flum och ni skall veta att det redan då fanns dom som tyckte det. Detta undervisningsätt försvann rätt snart och inte så många nu yrkesverksamma har upplevt det. Vi lever nu i en tidsanda som mycket betonar ordning, kontroll och struktur och encountergrupper är inte så vanliga nuförtiden. Manualbaserade behandlingsprogram har blivit vanliga i socialt arbete, BBIC, ASI, Procapita och andra hjälpmedel finns och modern forskning har visat att strukturerade behandlingsprogram är bättre än ospecificerade samtal. Ett projekt kan inte genomföras utan en mycket strukturerad projektplan. Otvivelaktigt underlättar ett målinriktat arbete med en stödjande struktur ett arbetes framgång. Men struktur och olika metoder kan också vara ett sätt att utöva makt, kontroll och manipulation.
Utan att direkt anknyta till någon psykologisk teoribildning kan man nog konstatera att det finns ett samspel mellan människans känslor och tankar, mellan vårt känsloliv och den struktur vi lever i. Vi behöver en struktur för att kontrollera våra känslor och passioner för att vi ska fungera i ett socialt sammanhang. Men människor bygger upp försvar och ägnar mycket tid åt spel och manipulationer för att klara sig ( jmr Transaktionsanalysens spelteori)
Jag tror att vi lever i en tid där strukturer och kontroll håller tillbaka för mycket av våra känslor och leder till att många människor, utan att det handlar om någon allvarlig psykisk sjukdom, mår ganska dåligt. Vi bygger upp försvar för obehagliga känslor. Konsekvensen blir mer ytliga och distanserade möten med andra människor. Vi slipper en del obehagliga känslor men får inte uppleva så mycket lycka och starka positiva känslor heller. Vi svenskar är också ganska dåliga på att visa känslor eller i varje fall att bråka på ett bra sätt med varandra. Kanske har detta med stark kontroll och disciplin djupa rötter i svensk kultur och en av förklaringarna till att vi i Sverige varit mycket framgångsrika på många områden. Men också en förklaring till att många inte mår så bra. En hädisk tanke är också om vår koppling och beroende till datorer och mobiltelefoner gjort oss mer alienerade och distanserade från varandra och gjort att tillvaron blivit mer strukturerad?
I vart fall bör man tycker jag, inte minst i socialt arbete, fundera på vad vi använder olika former av struktur till. Är det till hjälp, stöd och frigörelse eller kontroll och maktutövning? Är det jag eller klienten, chefen eller medarbetarna som behöver struktur och till vad?

med vänlig hälsning

Ekonomiska utsikter för Socialförvaltningen
Under 2011 gjorde Barn& och familj och Vuxen ett gemensamt underskott med 10 miljoner. 7,6 på barn och resterande 2,4 på vuxen. Resultatet för året 2011 balanserades upp med att ungdom gjorde ett mycket positivt resultat på lite över 8 miljoner. Totalt sett gick socialförvaltningen jämt ut och med överskottet från förra året blir årets resultat 11, 8 miljoner.
Barns underskott beror på att fler barn och Ungdomar har haft behov av att vara i jourhem, att deras problematik har varit omfattande så att man har behövt betala familjehemmen lön för att stanna hemma och ta hand om barnen/ungdomarna. Dessutom har det varit mycket bekymmer med att hitta familjehem – vilket i stor utsträckning renderat i att vi behövt placera i konsulentstödda familjehem. Barn har även haft 3-4 ungdomar som varit placerade på institution, vilket motsvarat 3,5 miljoner och borde ha belastat Ungdoms budget.
Vuxens resultat består i stora delar av att de är underfinansierade, dvs. de har inte full täckning för den personal som behövs för att driva sitt uppdrag. Man har tidigare avvecklat 10 tjänster från verksamheten.
Varför har Ungdom 8 miljoner plus?
Ungdoms resultat beror på att man inte hunnit återbesätta tjänster så fort som man velat, att storjouren startade senare än prognostiserat, att man ändrat om i schema mm. Dessutom har verksamheten fått intäkter från migrationsverket för ensamkommande barn som dykt upp i Helsingborg och hyresintäkter som vi inte räknat med. Ungdom har ett underskott på sina klientmedel.
2012
Eftersom Barn och vuxnas budget inte är i balans så har verksamhetscheferna där fått i uppdrag att se över sin verksamhet för att komma i balans. Det vill säga hur skall man hålla budgeten för innevarande år Barn skall ta bort ca 5 miljoner och vuxen motsvarande sitt underskott för 2011.
Som lök på laxen har vi inte haft utrymme att räkna upp lönekostnader och klientmedel i den omfattningen som vi tror att det kommer att kosta i slutänden.
Ungdom & familj har avstått att räkna upp klientmedel med 2 procent, vilket motsvarar 840 000 kr. De pengarna har övergått till att hjälpa Barn & familj att komma i balans.
Man brukar räkna med att klientkostnaderna ökar med mellan 3- 5 procent- så här är en riktig utmaning för alla verksamhetsområdena att få det att gå ihop. Detta kommer att betyda att vi måste arbeta fortsatt hårt med alternativa lösningar på hemmaplan och att vara fortsatt ytterst kostnadsmedvetna då vi placerar. Jag är mycket väl medveten om att vård och behandlingsbehov hos många barn som far illa och vuxna med allvarliga problem är stora.
2013
Enligt de prognoser som finns för skatteintäkternas utveckling kommer staden att ha minskade skatteintäkter för 2013 med 67 miljoner, 2014 med 84 miljoner och 2015 med 65 miljoner. För 2013 har kommunstyrelsen aviserat att vi kommer att få en lägre uppräkning än tidigare år. Det betyder i praktiken att vår förvaltning måste minska kostnaderna på mellan 8,5 -12 miljoner om inget annat händer.
Vad betyder detta i praktiken?
Förvaltningschefens ledningsgrupp har påbörjat ett arbete att göra en ordentlig analys och genomgång av vår budget och ekonomi. Dessutom har vi av socialnämnden fått ett uppdrag att göra en genomlysning av viktiga arbetsprocesser inom socialförvaltningen för att kunna ta beslut om eventuella ekonomiska och personella förändringar inför 2013.
Det betyder att Verksamhetscheferna fått i uppdrag att bereda ett underlag för hur vi skall kunna göra dessa kostnadsneddragningar. Barn & familj skall bereda ett underlag med besparingar motsvarande 11 miljoner, Ungdom & familj 6 miljoner, Vuxen 8,4 miljoner, stab/administration 800 000 kr, förebyggande 200 000 kr.
- Varje verksamhet skall ha förslag på hur man kan spara, samt vilka konsekvenser det får i verksamheten, detta material blir sedan underlag för socialnämndens beslut rörande budgeten i april
- Nämndens beslut blir sedan ett underlag för kommunfullmäktiges beslut om budgen i juni. Socialnämnden fastställer sedan internbudgeten för 2013 i november eller december.
Idag vet vi inte vad som kommer ut ur denna process. Först måste ett underlag tas fram och i slutändan ett politiskt beslut. Men jag och verksamhetscheferna tar gärna tacksamt emot alla kloka idéer Då det gäller konsekvensbeskrivningar så kommer de som kan vara berörda (direkt och indirekt) att få delta i att göra dessa beskrivningar. Delaktighet kring de här frågorna är viktigt.

Möte den 26 januari mellan nämndernas presidier om Kommunfullmäktiges uppdrag att samordna och koordinera stadens insatser för hemlösa
Utvecklingsnämndens, vård och omsorgsnämndens, Kärnfastigheter och Socialnämndens presidier träffades för att lägga upp riktlinjerna för arbetet med att koordinera och samordna stadens insatser för de hemlösa. Det var meningen att även stadsbyggnadsnämnden skulle närvara men de hade fått förhinder. Efter en inledande bakgrund om historiken och den aktuella situationen för hemlösa och bostadslösa enades gruppen om att Dinah Åbinger och undertecknad i uppdrag att ta fram ett förslag till uppdragsbeskrivning för en arbetsgrupp av tjänstemän som skall arbeta med de här frågorna . Det handlar om att dels göra en inventering av läget och insatser, reglera gränsdragning i ansvar internt i staden, samt en gemensam målbild och strategi.

Göran Jönsson

Riksdagsmän från socialutskottet och civilutskottet på studiebesök 10 januari
Sex ledarmöter från Riksdagens socialutskott och civilutskott, däribland Thomas Finnborg, gjorde ett studiebesök på förvaltningen den 10 januari. Förmiddagen ägnades åt information om PArT och det förebyggande arbetet. På eftermiddagen besöktes Familjehuset med information om deras verksamhet med barngrupper och föräldrautbildning, Dynamis med familjebehandling och slutligen avlades ett besök på barnhuset.

Socialstyrelsens hemlöshetsräkning hemlöshet och utestängning från bostadsmarknaden
I sin berömda bok Vansinnets historia beskriver den franske filosofen Michel Foucault att de medeltida städerna hade en ringmur runt staden och att man inte släppte in alla innanför murarna. Utanför murarna byggdes byar upp som ursprungligen befolkades av de spetälska. Någon gång under 1200-talet försvann av dunkla skäl denna sjukdomen. I byarna utanför placerades sedan de vansinniga och andra avvikande människor. Vansinnets historia är en studie i hur makten kontrollerar, utestänger och isolerar människor. Utestängningsmekanismer är inte bara något som hör medeltiden till, det finns idag också. När det gäller hemlösa blir det mycket tydligt. Man blir vräkt , hamnar kanske på gatan och får ingen ny bostad. Utestängningen blir väldigt konkret. När jag började som socialassistent på det glada sjuttiotalet fanns det mycket få bostadslösa. Skillnaden då var att det fanns många omoderna billiga lägenheter, många gånger i stadens ägo. Många var också på mentalsjukhus och på alkoholistanstalter.
Hemlöshetsräkningen nu visar att det totala antalet hemlösa är större men de uteliggande färre. Större grupper, inte minst barnfamiljer, står utanför bostadsmarknaden och hänvisas till det som kallas den sekundära bostadsmarknaden, som kommunerna genom tränings och försökslägenheter tvingas bygga upp.

2005 2011
Totalt hemlösa 540 878
Per 10000/inv 45 68
Situation 1 akut hemlösa, härbärge, bor en natt i taget, uteliggare m.m 112 119
Situation 2 intagen eller inskriven på fängelse, stödboende eller HVB planerad hemgång inom 3 mån 36 179
Situation 3 som sit 2 men ingen planerad utskrivning 236 364
Situation 4 tillfälligt boende utan kontrakt hos kompisar, släkt m.m 146 168

Resultat ungefär som 2005. I jämförelse med andra jämförbara kommuner ligger vi högt. 68. Ett axplock gällande hemlösa per 10000/inv : Norrköping 37, Jönköping 39, Landskrona 56, Karlstad 30, Västerås 32. Malmö 80, Göteborg 64.
Socialnämnden har ett uppdrag av kommunfullmäktige att samordna arbetet med hemlösa. Ett första möte kommer att hållas med berörda nämnders presidier den 26 januari.

Årets klientenkät visar gott resultat för socialförvaltningens verksamhet
Under ett antal år har vi genomfört en enkätundersökning riktad direkt till klienterna. Förra året fick in för få enkäter. Dt fungerade inte att skicka hem enkäterna även om vi skickade med svarskuvert. I år har vi gått genom personalen och då har vi fått in ett betydligt bättre underlag. Resultatet redovisas på insikten. Överlag mycket gott resultat vad gäller vår tillgänglighet, bemötande, förståelse, om man kan påverka hjälpen, samarbete och man är nöjd med hjälpen och rådgivningen som helhet. Det pågår en intervjuundersökning som fördjupning av enkätundersökningen vars resultat inte är klart men som kommer att presenteras senare.
I projektet Involved by righet har det genomförts en intervjuundersökning av en grupp ungdomar och Mikael Bengtsson kommer att genomföra en undersökning av ett antal av våra klienter. Vad våra klienter tycker om socialtjänsten är mycket viktigt. Med sådan information kan vi på ett bättre sätt utveckla och förbättra vår verksamhet.
Göran Jönsson

Vad hände på nämnden?
Huvudnumret för det sista nämndssammanträdet för året var att ta beslut om internbudgeten för 2012. Det finns inget direkt utrymme för nya satsningar i budgeten och prognoserna för kommande två år aviserar sämre tider. (Ingen överraskning för den som följer den ekonomiska utvecklingen i världen.) Vi får uppräkning av våra kostnader förutom att vi måste hämta hem halvannan miljon i hyreshöjning. Socialnämnden beslutade dock att det är så pass angeläget att alla familjehemsplacerade barn får del av Skolfam och att förvaltningen inom befintlig ram får i uppdrag att genomföra detta. Detta förutsätter att skolan gör sammaledes.
Budgetbeslutet är kompletterat med ett antal politiska ambitioner. Barnperspektivet, tvärsektoriellt arbete och att utveckla framtidens socialtjänst är tre fokusområden för socialnämnden det kommande året.
Vad gäller barnperspektivet vill man att en grupp tjänstemän ska jobba med att förbättra utredningar, dokumentation, kommunikationen kring utredningarna och hur bemötandet av de mest utsatta kan bli bättre. Vad gäller tvärsektoriellt arbete vill nämnden att en analys skall göras av hur andra aktörer ser på socialförvaltningen. Vad gäller att utveckla framtidens socialtjänst vill nämnden att vi skall genomlysa viktiga arbetsprocesser för att kunna ta beslut om eventuella ekonomiska och personella förändringar inför 2013.
Det ekonomiska läget kräver dock redan under 2012 att vi anpassar oss. Barn och familj dras med ett underskott på drygt fem miljoner men även Vuxen har ett underskott. Ungdom och familj och än så länge ett överskott.
Vad gäller verksamhetsspecifika satsningar finns ett uppdrag för tillståndsenheten att se över sina avgifter och komma med förslag om hur resultatet kring Nöjd kund-enkäten kan blir bättre nästa gång. Här pågår ett stadsövergripande projekt som heter Ökad kundnytta i företagarärenden som förvaltningen deltar i. Vidare ska en ny familjecentral startas. Slutligen finns en politisk ambition att starta ett mobilt resursteam inom Vuxen med bostadssocialt stöd.
Något om socialtjänstens principer
Socialtjänstlagen – vårt rättesnöre i vårt yrkesliv – kan nästa år fira 30-årsjubileum. Visserligen har den genomgått betydande förändringar under årens lopp och även om den än så länge är en ramlag och inte en specialreglering har den kompletterats med en hel del specialregleringar. Två stora utredningar inom socialtjänstens område har föreslagit en uppluckring av socialtjänstlagens ansvarsområde: inom barnområdet Lagen om stöd och skydd för barn och unga (LBU)-utredningen och nu senast missbruksutredningen. Lagar måste förändras i takt med tiden och utvecklingen. Har socialtjänstlagen spelat ut sin roll och bör den i grunden förändras?
Socialtjänstlagen byggde på socialutredningen tillsatt 1968 som kom med två betänkanden under 70-talet. I principbetänkandet som kom 1974 förde man fram ett antal grundläggande principer:
Helhetssyn Frivillighet Normalitet Närhet Flexibilitet Kontinuitet
Är dessa principer fortfarande relevanta? Ja, jag menar nog att principerna i hög grad är viktiga grundprinciper för socialt arbete. Frivillighet var ett grundläggande begrepp för socialtjänstreformen. Mot bakgrund av en socialvård som tidigare präglats av tvång och förmyndarskap betonade man den enskildes självbestämmanderätt och ställde stora krav på socialtjänstens förmåga till att få samtycke från klienten. Det är grundläggande att klienten är delaktig i sin egen situation annars kan ingen förändring eller rehabilitering bli möjlig.
Utan helhetssyn där man beaktar alla viktiga sidor och perspektiv av en klients problem och resurser går man vilse i socialt arbete och kan göra mer skada än nytta. Kontinuitet är grundläggande för att bygga upp förtroendefulla relationer. Utan en princip om normalitet får vi ett samhälle där människor skickas bort, spärras in och isoleras från ett normalt liv utan möjligheter till rehabilitering i samhället. Flexibilitet handlar om att anpassa insatserna efter behoven i samverkan med klienten eller familjen. Närhet handlar om att de sociala insatserna ska sättas in i klientens eller familjens närhet.
Lever vi efter dessa principer i dagens socialtjänst? Det talas idag inte så mycket om socialtjänstlagen. Desto mer om den lokala styrningen och målsättningen i styrkorten. Men lagen gäller och den är precis som de lokala styrdokumenten uttryck för politiska beslut.
Frivillighet är det vanligaste, men antalet ärenden till socialt utskott har ökat de senaste åren. Det handlar mest om barnavård förstås, men till en del LVM. Jag kan inte svara på om det vårdtvång vi använder alltid nödvändigt, om det hade varit möjligt att få tillstånd en frivillig lösning. Hemligheten i socialt arbete är att skapa en god klientrelation och få tillstånd en behandlingsallians. Jag kan känna viss oro för att det blir mer tvångsanvändning än vad som är nödvändigt.
Vad gäller helhetssynen motverkas denna av en hög grad av specialisering och arbetsdelning och den därmed smalare kompetens som socialarbetarna bygger upp.
Ibland blir därför ganska många socialarbetare inblandade i varje klients och familjs liv. Jag måste därför dra slutsatsen att detta är vår sämsta gren! Närhetsprincipen tillämpar vi nog så längt det går, men SIS-placeringar kan vara var som helst i landet och vi får ta de familjehem vi kan få. Att vi numera sitter i ett ”socialpalats” underlättar heller inte närheten till våra klienter tror jag. Vad gäller flexibilitet uppfattar jag att det inte handlar om att ha ett ”färdigt behandlingsprogram” som vi erbjuder alla utan att vi anpassar behandlingsinsatsen efter behoven. Normalitet är ett intressant begrepp. Utan att fördjupa sig i vad som är normalt respektive avvikande så måste det vara centralt att socialtjänsten har perspektivet att människor skall kunna leva ett självständigt liv utan att befinna sig i utanförskap. Att kunna rehabiliteras till ett sådant liv måste vara vår ambition. Här möter vi många hinder på vägen i form av arbetsmarknad, bostadsmarknad, missbruk, psykiska problem och andra problem. Kanske anpassar vi oss genom att ibland inte ställa högre krav på resultat. Sammantaget måste man säga att det finns en del brister i anpassningen till socialtjänstlagens grundläggande principer.

God jul och gott nytt år

Göran Jönsson

Vad är det för problem vi talar om?

Vilket problem talar vi om? Menar vi samma sak när vi talar om alkohol eller missbruksproblem?

Menar vi att alkoholen skapar ordningsproblem i krogköer, får avvisade kroggäster att peppra krogvakter med skjutvapen eller slå ut tänderna på rivaler på dansgolvet?

Menar vi att alkohol och droger leder till rattfylleri där oskyldiga människor faller offer för rattfulla i trafiken?

Menar vi att problemet är grabbarna på torget som synes sky arbetslivet och parasitera på oss vanliga hederliga människor

Menar vi att problemet är att kvinnor blir misshandlade i hemmet och barn får växa upp under otrygga förhållanden.

Menar vi att problemet är den oro som en mor känner för sin missbrukande son eller dotter eller ett barn för sina missbrukande föräldrar eller en syster för sin bror?

Menar vi att problemet är att Karl Andersson har måndags sjuka efter en hård helg med mycket sprit och att många blir långtidssjuka eller går på A-kassa och blir allt mer utanför arbetsliv och normalt socialt liv.

Menar vi att problemet är Fru Petterson som kommer in på sjukhuset gul som en citron med förstörd lever eller med benbrott efter fall i fyllan och villan efter att ha druckit i 30 år men fallit igenom när maken personalchefen på ett stort företag tröttnat på hustruns drickande?

Är det bara våra ungdomars drickande som är problemet?

Eller pratar vi bara om att problemet är alkoholisterna,de utslagna alkoholisterna, den lilla förtappade skaran som inte har karaktär och kan dricka som en hel karl men blir bara ett problem om det inte kan hållas i den närmaste familjekretsen.

Eller är det inte alkohol som är problemet utan narkotikan, denna för vår kultur ganska nya företeelsen som vi alla kan ena oss om att det är farligt och ytterst oönskvärt.

Det verkar vara ett grundläggande behov hos människan att på olika sätt manipulera med sitt sinne.

Men alkohol är inte bara ett problem. Ingen människa dricker för att må dåligt. Alkohol i små mängder är till glädje för människor. Annars skulle man inte förstå vårt förhållande till alkohol. Alkohol fungerar som en viktig ventil och parates för människor för vila från sociala och pykologiska påfrestningar.
Alkoholisten dricker inte av några andra skäl än andra människor.

Lite fakta om problemet i Helsingborg

Lågt räknat har 6 % av den vuxna befolkningen har sannolikt missbruksproblem i Helsingborg – Drygt 6000 personer. Lägg därtill 3 lidande anhöriga kring varje missbrukare
Av dessa träffar kommunens missbruksvård ca 1200 årligen.

Alkohol finns fast förankrat i vår kultur och präglas av en bigott dubbelmoral. Man kan supa så mycket man vill bara det inte syns. En karl skall tåla en sup och gör han inte det pekar man finger åt honom.

Men egentligen har ingen undersökning gjorts om helsingborgarens attityder till alkohol och droger, mer än att man vet att ju längre söderut man kommer i Sverige ju mer liberala attityder till alkohol och droger.
Helsingborg har en hög alkoholkonsumtion och sedan EU-inträdet mer högre alkoholinförsel har konsumtion i alla konsumtionsgrupper ökat och även om den nu minskat något ligger den kvar på en hög nivå med följ att skadorna ökar totalt sett.

Vad bör göras?
Det blir uppenbart att detta inte enbart är ett vårdproblem, utan ett samhällsproblem som handlar om folkhälsa och kräver förebyggande och tidiga insatser likväl som vård.

Traditionellhet indelas svensk alkoholpolitik i tre delar
• Primär prevention
• Sekundär prevention
• Tertiär prevention

Hur arbetar vi i missbruksvården i Helsingborg?

En definition av socialt arbete
Det sociala arbetet skall finnas där människor lever och verkar. Vi skall stödja det goda och växande och förekommande fall linda det onda och destruktiva.
Utifrån en social teori om socialt nätverk tar vårt arbete sin utgångspunkt i att stödja klienten i hans livsmiljö. Lösningar som innebär ett skiljande från hans livsmiljö tillgrips inte om inte speciella förutsättningar är förhanden.

Den traditionella missbruksvården har inneburit anstaltsvård. Vård på externa institutioner: Avstötning, bortsändande, utstötning, avskiljning, isolering, kontroll, bestraffning.

Det är en utmaning att se det som ett socialt problem som man tar itu med i människors egen livsmiljö som utmanar människors rent reflexmässiga reaktioner på hur man skall hantera den här typen av problem. Berättelsen om lille Ruster blir då ett mål eller ideal hur vi skall hantera detta.

Vi satsar på att hitta en långsiktigt hållbar lösning på hemmaplan för klienterna. Detta arbete bygger på kontinuitet, relation, närhet, struktur, uppföljning och ständig påfyllnad.

Ett hinder i arbetet att minska missbruk och alkoholrelaterade skador har alltid varit en mycket alkoholtolerant inställning i befolkningen som då naturligtvis har avspeglats bland de förtroendevalda. Det är en stor utmaning att skapa en något mer försiktig och kontrollerad inställning till alkohol i Helsingborg. För socialförvaltningen är ett instrument att arbeta med alkoholtillstånden och tillsynen på stadens krogar. Det är av synnerlig vikt att ordningen är god där då det finns ett starkt samband mellan alkoholkonsumtion och våldbrott som ofta inträffar i anslutning till krogmiljöerna.

Göran Jönsson

Vad hände på nämnden 29 november ?
Ett socialnämndssammanträde brukar inledas med att någon från verksamheten eller utifrån kommer och informerar ledamöterna om en verksamhet eller något sakområde. Denna gång var det dags för personalen på Barnahuset att komma och berätta om sin verksamhet. Björn Jönsson och Maria Hägg gjorde en mycket bra och uppskattad föredragning inför socialnämnden. Övriga frågor som denna gång var på tapeten var att godkänna förfrågningsunderlag till upphandling av tre LSS-boenden på Vuxen, godkännande av boendeplan (se nedan) samt beslut om fortsatt planering av nytt boende för personer med psykiska funktionshinder.

Nytt ministerbesök nionde november
Ministerbesöken i Helsingborg duggar som spön i backen. Socialminister Göran Hägglund besökte för en tid sedan Raus Planterings skola och fick fyllig information om Part och Utsikter. En dag höll jag på att springa på migrationsminister Tobias Billström med följe på Rådhustrappan och den nionde november var det dags för dacapo för Maria Larsson, folkhälso- och äldreminister. För något år sedan var hon här på besök och fick information om Skolfam och nu fick hon information om Part och Bostad först. Hon var enligt uppgift mycket nöjd. Att vi får ministerbesök måste betyda att vi uträttar något anmärkningsvärt!

Möte med Reko (Region och kommun) Denna gång den 25 november var det dags för Reko-möte i Åstorp. Deltagare är i princip ordförande och vice ordförande i socialnämnderna eller motsvarande i de åtta kommunerna i Skåne Nordväst och de politiker som ingår i närsjukvårdsberedningen. Man får komma ihåg att de tyngst vägande frågorna handlar om samverkan mellan äldreomsorgen och sjukvården. Men denna gång fick några frågor som berör oss utrymme. Dels en rapport om vårt Finsamprojekt rörande beroendecentrum, dels ett projekt om Barn som far illa, där Region Skåne tagit fram ett handlingsprogram vid misstänkta fall av barn som far illa. Det handlar om att sjukvården ska anmäla fall av barn som far illa.
Frågan om samverkan mellan socialtjänsten och BUP var också på mitt initiativ uppe för diskussion. Det finns en gränssnittsgrupp som träffats ett antal gånger för att diskutera samverkan. Den springande punkten är ofta kostnadsfördelningen i placeringar. Den politiskt ansvarige politikern Gilbert Tribo, ordförande i närsjukvårdsberedningen, lyssnade och lovade att ta med sig frågan. Vi får se vad som händer. Vårt önskemål är delad kostnad vid placeringar av barn och ungdomar med komplexa problem och diagnoser på allvarlig sjukdom.

Boendeplan
Att boendeproblem är ett centralt tema för socialförvaltningen är knappast en hemlighet. Under lång tid har frågan stått högt på den mediala listan över sociala teman som man rapporterar om. Nästan alltid har vi inom socialtjänsten hamnat på defensiven och ställts i skamvrån när förekomsten av hemlösa framställts som ett i en välfärdsstat ovärdigt och oönskat problem. Hemlösheten har väckt både ångest och harm. Socialförvaltningen har formulerat en strategi för att på ett bättre sätt kunna möta problemet, ofta kopplat till missbruk, psykisk störning eller både och. Strategin har i mycket handlat om att, förutom att tillgodose behovet av bostäder, arbeta med en normaliseringsprincip – att minska härbärgen och inackorderingsboenden i kollektiva former till förmån för egna bostäder i mån detta är möjligt. Projektet Bostad först har i mångt och mycket kommit att symbolisera strategin och inriktningen. Nu pågår ett arbete med att ta fram en boendeplan, lite efter mönster från vård- och omsorgsförvaltningen som haft sådana boendeplaner för äldre och handikappade sedan länge. Beslut om denna boendeplan blir nu i november. Socialnämnden har av kommunfullmäktige fått ett uppdrag att samordna stadens arbete för hemlösa. Socialnämndens plan för boende blir ett underlag för koordineringen och en plan gällande stadens alla berörda förvaltningar.

Brukarenkät och brukarintervjuer viktiga instrument för kvalitetssäkring
Socialförvaltningens uppgift enligt socialtjänstlagen är att bland annat svara för omsorg, service, upplysningar, råd, stöd och vård. Det framgår tydligt att vårt uppdrag är att erbjuda, för den som inte själv kan tillgodose sina behov eller kan få dem tillgodosedda på annat sätt, bistånd i olika former. Socialförvaltningens uppdrag är att arbeta med barn, ungdomar och vuxna i huvudsak personer med missbruk och psykiska funktionsnedsättningar. Insatser inom socialtjänsten ska vara av god kvalitet. Kvaliteten i verksamheten ska systematiskt och fortlöpande utvecklas och säkras.
Ett sätt att följa upp vår verksamhet och vår kvalitet är att genomföra undersökningar om vad våra brukare och klienter tycker om oss och det bistånd de får del av. Vi kommer att gå ut till brukarna med dels en enkät – förmedlad av personalen, dels en mindre intervjuundersökning baserad på likartade frågor som i enkäten. Utöver detta genomför Mikael Bengtsson på mitt uppdrag en brukarundersökning med temat hur unga relaterar till vuxna. Jag tycker att det är utomordentligt angeläget att vi får del av vad våra brukare tycker om oss och den hjälp de får. En verksamhet måste ständigt utvecklas och förbättras och den här typen av återkoppling från våra brukare blir mycket värdefull information.
Det är därför viktigt att all personal ser till att så många brukare som möjligt fyller i enkäten och lämnar in den till oss. Brukarenkäten kommer att genomföras under
v. 47-48.

Medarbetarenkäten nu årligen
Från och med vecka 46 skickades stadens medarbetarundersökning ut till alla stadens tillsvidareanställda och visstidsanställda, sex månader och längre. Från och med i år kommer undersökningen att genomföras årligen under oktober månad. Enkäten som kommer i år innehåller i princip samma frågor som förra årets enkät. Utöver dessa har nio nya frågor lagts till. Frågorna är framtagna av Sveriges kommuner och landsting, SKL, i samarbete med ett antal kommuner för att man ska kunna jämföra resultat kommunerna emellan.
Medarbetarundersökningen är ett viktigt verktyg för medarbetare att kunna påverka sin arbetssituation. Resultaten blir statistik som blir ett bra underlag både för arbetsmiljö och verksamhetsutveckling.

Möte om Helsingborgs IF:s fotbollsmatcher på Olympia
På initiativ av kommunledningen har två möten om HIF:s matcharrangemang hållits, senast den 21 november. Deltagare, förutom stadsdirektören, HIF:s klubbdirektör och polisen, har varit tjänstemän från de berörda kommunala förvaltningarna, Gunilla Olsson och undertecknad från vår förvaltning. Frågeställningen är hur man ska kunna undvika bråk och tumult på stan de dagar HIF spelar högriskmatcher. Händelseförloppet har flera gånger varit att hemmasupporterna drabbat samman med bortagänget på stan eller på Knutpunkten. Frågeställningen är vad man kan göra för att dra de fotbollsintresserade till matcharenan istället för att dra runt på stan. Detta kommer sannolikt att kräva någon form av servering och underhållning inom Olympias område. Den frågeställning som gör att socialförvaltningen blir inblandad är naturligtvis om alkoholservering ska tillåtas i sammanhanget.

Projekt Drottning H
Projekt Drottning H är stadsförnyelseprojekt för Drottninghög. Drottninghög som är byggt i mitten av sextiotalet och är ett miljonprogramsområde. Detta program som i historiens ljus fått utstå en hel del spott och spe, var för sin tid ett viktigt program för att förse medborgarna med moderna och bra bostäder till rimliga kostnader. Om man inte levt och minns tiden före 1970-talet kommer man inte ihåg den låga och förfallna bostadsstandard som rådde då. I staden var det inte standard att ha varmt vatten och toalett i bostaden eller centralvärme, än mindre badrum. Toaletten fanns i ibland i trapphuset eller som dass på gården. Bostäderna var kalla, fuktiga och mörka.
Dessa dystra och fuktdrypande bostäder ville den tidens politiker mer än gärna få bort och mycket revs. Under 1930-talet hade ett mindre bostadsprogram, där bland annat de så kallade barnrikehusen, i Helsingborg till exempel Mariahusen tillkommit.
Nu har tidens tand gjort sig påmind på Drottninghög och det är dags att revovera. Projektet Drottning H är ett stadsdelsutvecklingsprogram som tar sikte på att förena miljömässig, social och ekonomisk hållbarhet. Förutom renovering och säkert en del rivning kommer man att arbeta med förtätning. Befolkningen som nu är något över 3000 invånare beräknas öka till det dubbla när projektet är slutfört. Det finns nämligen en hel del fri mark mellan nuvarande huskroppar, gräsmattor och parkeringsplatser. En viktig del är att underlätta kontakten till de centrala delarna av Helsingborg. Idag är området ganska instängt. Det finns en tydlig social dimension i projektet och vi från socialtjänsten bör bevaka detta och förhoppningsvis förhindra att undanträngsmekanismerna inte blir för stora; det vill säga att bostäderna blir för dyra så att så kallade resurssvaga hushåll flyttar till andra områden.

Med vänlig hälsning
Göran Jönsson