Göran Jönsson

Midvinternattens köld har i år inte varit särskilt besvärande och med så tunga regnmoln som vi haft har vi knappt sett några stjärnor gnistra och glimma. Men som traditionen bjuder har vi haft vår årliga julfest, liksom förra året var vi på Sundspärlan, med god mat och underhållning av Clabbe och hans sångare. Som vanligt firade vi också lucia. I år var det Barn och familj som stod för arrangemanget med allsång och en fantastisk barnkör! Tack Barn och familj!

Vad hände på nämnden?
Huvudnumret för det sista nämndssammanträdet för året var att ta beslut om internbudgeten för 2012. Det finns inget direkt utrymme för nya satsningar i budgeten och prognoserna för kommande två år aviserar sämre tider. (Ingen överraskning för den som följer den ekonomiska utvecklingen i världen.) Vi får uppräkning av våra kostnader förutom att vi måste hämta hem halvannan miljon i hyreshöjning. Socialnämnden beslutade dock att det är så pass angeläget att alla familjehemsplacerade barn får del av Skolfam och att förvaltningen inom befintlig ram får i uppdrag att genomföra detta. Detta förutsätter att skolan gör sammaledes.
Budgetbeslutet är kompletterat med ett antal politiska ambitioner. Barnperspektivet, tvärsektoriellt arbete och att utveckla framtidens socialtjänst är tre fokusområden för socialnämnden det kommande året.
Vad gäller barnperspektivet vill man att en grupp tjänstemän ska jobba med att förbättra utredningar, dokumentation, kommunikationen kring utredningarna och hur bemötandet av de mest utsatta kan bli bättre. Vad gäller tvärsektoriellt arbete vill nämnden att en analys skall göras av hur andra aktörer ser på socialförvaltningen. Vad gäller att utveckla framtidens socialtjänst vill nämnden att vi skall genomlysa viktiga arbetsprocesser för att kunna ta beslut om eventuella ekonomiska och personella förändringar inför 2013.
Det ekonomiska läget kräver dock redan under 2012 att vi anpassar oss. Barn och familj dras med ett underskott på drygt fem miljoner men även Vuxen har ett underskott. Ungdom och familj och än så länge ett överskott.
Vad gäller verksamhetsspecifika satsningar finns ett uppdrag för tillståndsenheten att se över sina avgifter och komma med förslag om hur resultatet kring Nöjd kund-enkäten kan blir bättre nästa gång. Här pågår ett stadsövergripande projekt som heter Ökad kundnytta i företagarärenden som förvaltningen deltar i. Vidare ska en ny familjecentral startas. Slutligen finns en politisk ambition att starta ett mobilt resursteam inom Vuxen med bostadssocialt stöd.
Något om socialtjänstens principer
Socialtjänstlagen – vårt rättesnöre i vårt yrkesliv – kan nästa år fira 30-årsjubileum. Visserligen har den genomgått betydande förändringar under årens lopp och även om den än så länge är en ramlag och inte en specialreglering har den kompletterats med en hel del specialregleringar. Två stora utredningar inom socialtjänstens område har föreslagit en uppluckring av socialtjänstlagens ansvarsområde: inom barnområdet Lagen om stöd och skydd för barn och unga (LBU)-utredningen och nu senast missbruksutredningen. Lagar måste förändras i takt med tiden och utvecklingen. Har socialtjänstlagen spelat ut sin roll och bör den i grunden förändras?
Socialtjänstlagen byggde på socialutredningen tillsatt 1968 som kom med två betänkanden under 70-talet. I principbetänkandet som kom 1974 förde man fram ett antal grundläggande principer:
Helhetssyn Frivillighet Normalitet Närhet Flexibilitet Kontinuitet
Är dessa principer fortfarande relevanta? Ja, jag menar nog att principerna i hög grad är viktiga grundprinciper för socialt arbete. Frivillighet var ett grundläggande begrepp för socialtjänstreformen. Mot bakgrund av en socialvård som tidigare präglats av tvång och förmyndarskap betonade man den enskildes självbestämmanderätt och ställde stora krav på socialtjänstens förmåga till att få samtycke från klienten. Det är grundläggande att klienten är delaktig i sin egen situation annars kan ingen förändring eller rehabilitering bli möjlig.
Utan helhetssyn där man beaktar alla viktiga sidor och perspektiv av en klients problem och resurser går man vilse i socialt arbete och kan göra mer skada än nytta. Kontinuitet är grundläggande för att bygga upp förtroendefulla relationer. Utan en princip om normalitet får vi ett samhälle där människor skickas bort, spärras in och isoleras från ett normalt liv utan möjligheter till rehabilitering i samhället. Flexibilitet handlar om att anpassa insatserna efter behoven i samverkan med klienten eller familjen. Närhet handlar om att de sociala insatserna ska sättas in i klientens eller familjens närhet.
Lever vi efter dessa principer i dagens socialtjänst? Det talas idag inte så mycket om socialtjänstlagen. Desto mer om den lokala styrningen och målsättningen i styrkorten. Men lagen gäller och den är precis som de lokala styrdokumenten uttryck för politiska beslut.
Frivillighet är det vanligaste, men antalet ärenden till socialt utskott har ökat de senaste åren. Det handlar mest om barnavård förstås, men till en del LVM. Jag kan inte svara på om det vårdtvång vi använder alltid nödvändigt, om det hade varit möjligt att få tillstånd en frivillig lösning. Hemligheten i socialt arbete är att skapa en god klientrelation och få tillstånd en behandlingsallians. Jag kan känna viss oro för att det blir mer tvångsanvändning än vad som är nödvändigt.
Vad gäller helhetssynen motverkas denna av en hög grad av specialisering och arbetsdelning och den därmed smalare kompetens som socialarbetarna bygger upp.
Ibland blir därför ganska många socialarbetare inblandade i varje klients och familjs liv. Jag måste därför dra slutsatsen att detta är vår sämsta gren! Närhetsprincipen tillämpar vi nog så längt det går, men SIS-placeringar kan vara var som helst i landet och vi får ta de familjehem vi kan få. Att vi numera sitter i ett ”socialpalats” underlättar heller inte närheten till våra klienter tror jag. Vad gäller flexibilitet uppfattar jag att det inte handlar om att ha ett ”färdigt behandlingsprogram” som vi erbjuder alla utan att vi anpassar behandlingsinsatsen efter behoven. Normalitet är ett intressant begrepp. Utan att fördjupa sig i vad som är normalt respektive avvikande så måste det vara centralt att socialtjänsten har perspektivet att människor skall kunna leva ett självständigt liv utan att befinna sig i utanförskap. Att kunna rehabiliteras till ett sådant liv måste vara vår ambition. Här möter vi många hinder på vägen i form av arbetsmarknad, bostadsmarknad, missbruk, psykiska problem och andra problem. Kanske anpassar vi oss genom att ibland inte ställa högre krav på resultat. Sammantaget måste man säga att det finns en del brister i anpassningen till socialtjänstlagens grundläggande principer.

God jul och gott nytt år

Göran Jönsson

Under rubriken sent skall syndaren vakna på HD-debatt tar Björn O Anderberg upp frågor som har att göra med hemlöshetesfrågan. Det har varit en debatt i HD mellan Ulf Carlsson och Per Dalöf och Anders Lundström för en tid sedan.
Hemlöshetsfrågan har under de senaste åren har varit föremål för mycket debatt och en del tvistigheter mellan staden och föreningen Frihamnen som Björn O Anderberg är ordförande för. Dessa tvistigheter ha bilagts och nu finns ett tvåårigt avtal mellan Frihamnen och staden med inriktning att härbärgesverksamheten på sikt skall avvecklas på hemlösas hus. Det finns därför ingen anledning att föra någon medial debatt. Men denna debatt brukar blossa upp i jultider och har säkert att göra med att benägenheten att skänka pengar till hemlösa ökar när ”midvinternattens köld är hård”.
Bara några korta kommentarer. BOA menar att Socialnämnden/socialförvaltningen sent upptäckt förtjänsterna med projektet bostad först och att det var föreningen frihamnen som redan 2005 hade ett seminarium i frågan.
Det känns onödigt att bråka i en sådan fråga när vi överens om förträffligheten med projektet. Det finns dock anledning att påminna om att Socialtjänsten missbruksvård redan för 20 år sedan arbetade framgångsrikt med träningslägenheter. När sedan projektet hemlösa statades som BOA var ordförande för som dåvarande kommunstyrelsens ordförande blev inriktningen att bygga upp olika former att institutionsliknade boende. Det var dels olyckligt att kategorisera hemlösa , när det egentligen handlar missbruksproblem och psykiska funktionshinder för de kroniskt hemlösa. Dels drev vi från socialtjänsten i styrgruppen för projektet att vi inte behövde fler institutioner utan fler lägenheter. Tyvärr för döva öron. Det blev så att hemlösas hus och Olsgården statades som resultat av projektet. Men det var nog så att denna kunskap hade inte BOA och det kan man ju knappast klandra honom för. Man måste beundra honom för hans engagemang för de hemlösa. Men det finns ingen anledning att ställa till bråk idag kring detta med projekt bostad först och raljera om att projektet än så länge är i sin linda. (Betänk Jesus ord: den av eder som är utan synd kastar första stenen!) Men vi har ju även andra lägenheter och annat boendestöd i verksamheten. Härbärgesverksamhet binder människor i hemlöshet och socialförvaltningens inriktning är att satsa på en normaliseringsprincip enligt socialtjänstlagens grundprinciper och i så stor utsträckning som möjligt erbjuda ett normalt boende i lägenheter. Eftersom hemlöshet också har att göra med hur mycket bostäder det finns på marknaden och kostnaderna så tar det tid att lösa problemet.
Göran Jönsson
Socialchef

Julgäst av Selma Lagerlöf
I novellen en julgäst berättar Selma Lagerlöf om lille Ruster som försörjde sig på att transformera notor och kom på obestånd när kavaljererna på Ekeby skingrades efter majorskas död. Ruster hänvisades att åka runt på herrgårdarna i Värmland, som en allt mera illa sedd gäst då han luktade skunk och blivit allt mer begiven på brännvin.
En jul dök han upp på Lövdala hos Liljecrona som också varit en av kavaljererna. Liljecrona tog motvilligt emot honom och lät honom på julafton dra iväg för att söka uppehållsort på andra gårdar. Efteråt drabbades han av ruvelse och ångrade sig. julafton på gården blev inte munter. Ingen ville dock ta emot den lille Ruster som återkom till Lövdala och då mottogs av gårdens folk med stor glädje. Liljecronas hustru lät tom. lille Ruster bli skolmästare för deras två små barn, då han skulle få ta sig i akt när han var dag ska se de små barnen i ögonen.
Novellen säger något om utanförskap och vägen tillbaka till social tillhörighet. Och så skall man komma ihåg att Selmas pappa var alkoholist och att hon led av dåligt samvete för att inte ha tagit hand om honom!

Vad är det för problem vi talar om?

Vilket problem talar vi om? Menar vi samma sak när vi talar om alkohol eller missbruksproblem?

Menar vi att alkoholen skapar ordningsproblem i krogköer, får avvisade kroggäster att peppra krogvakter med skjutvapen eller slå ut tänderna på rivaler på dansgolvet?

Menar vi att alkohol och droger leder till rattfylleri där oskyldiga människor faller offer för rattfulla i trafiken?

Menar vi att problemet är grabbarna på torget som synes sky arbetslivet och parasitera på oss vanliga hederliga människor

Menar vi att problemet är att kvinnor blir misshandlade i hemmet och barn får växa upp under otrygga förhållanden.

Menar vi att problemet är den oro som en mor känner för sin missbrukande son eller dotter eller ett barn för sina missbrukande föräldrar eller en syster för sin bror?

Menar vi att problemet är att Karl Andersson har måndags sjuka efter en hård helg med mycket sprit och att många blir långtidssjuka eller går på A-kassa och blir allt mer utanför arbetsliv och normalt socialt liv.

Menar vi att problemet är Fru Petterson som kommer in på sjukhuset gul som en citron med förstörd lever eller med benbrott efter fall i fyllan och villan efter att ha druckit i 30 år men fallit igenom när maken personalchefen på ett stort företag tröttnat på hustruns drickande?

Är det bara våra ungdomars drickande som är problemet?

Eller pratar vi bara om att problemet är alkoholisterna,de utslagna alkoholisterna, den lilla förtappade skaran som inte har karaktär och kan dricka som en hel karl men blir bara ett problem om det inte kan hållas i den närmaste familjekretsen.

Eller är det inte alkohol som är problemet utan narkotikan, denna för vår kultur ganska nya företeelsen som vi alla kan ena oss om att det är farligt och ytterst oönskvärt.

Det verkar vara ett grundläggande behov hos människan att på olika sätt manipulera med sitt sinne.

Men alkohol är inte bara ett problem. Ingen människa dricker för att må dåligt. Alkohol i små mängder är till glädje för människor. Annars skulle man inte förstå vårt förhållande till alkohol. Alkohol fungerar som en viktig ventil och parates för människor för vila från sociala och pykologiska påfrestningar.
Alkoholisten dricker inte av några andra skäl än andra människor.

Lite fakta om problemet i Helsingborg

Lågt räknat har 6 % av den vuxna befolkningen har sannolikt missbruksproblem i Helsingborg – Drygt 6000 personer. Lägg därtill 3 lidande anhöriga kring varje missbrukare
Av dessa träffar kommunens missbruksvård ca 1200 årligen.

Alkohol finns fast förankrat i vår kultur och präglas av en bigott dubbelmoral. Man kan supa så mycket man vill bara det inte syns. En karl skall tåla en sup och gör han inte det pekar man finger åt honom.

Men egentligen har ingen undersökning gjorts om helsingborgarens attityder till alkohol och droger, mer än att man vet att ju längre söderut man kommer i Sverige ju mer liberala attityder till alkohol och droger.
Helsingborg har en hög alkoholkonsumtion och sedan EU-inträdet mer högre alkoholinförsel har konsumtion i alla konsumtionsgrupper ökat och även om den nu minskat något ligger den kvar på en hög nivå med följ att skadorna ökar totalt sett.

Vad bör göras?
Det blir uppenbart att detta inte enbart är ett vårdproblem, utan ett samhällsproblem som handlar om folkhälsa och kräver förebyggande och tidiga insatser likväl som vård.

Traditionellhet indelas svensk alkoholpolitik i tre delar
• Primär prevention
• Sekundär prevention
• Tertiär prevention

Hur arbetar vi i missbruksvården i Helsingborg?

En definition av socialt arbete
Det sociala arbetet skall finnas där människor lever och verkar. Vi skall stödja det goda och växande och förekommande fall linda det onda och destruktiva.
Utifrån en social teori om socialt nätverk tar vårt arbete sin utgångspunkt i att stödja klienten i hans livsmiljö. Lösningar som innebär ett skiljande från hans livsmiljö tillgrips inte om inte speciella förutsättningar är förhanden.

Den traditionella missbruksvården har inneburit anstaltsvård. Vård på externa institutioner: Avstötning, bortsändande, utstötning, avskiljning, isolering, kontroll, bestraffning.

Det är en utmaning att se det som ett socialt problem som man tar itu med i människors egen livsmiljö som utmanar människors rent reflexmässiga reaktioner på hur man skall hantera den här typen av problem. Berättelsen om lille Ruster blir då ett mål eller ideal hur vi skall hantera detta.

Vi satsar på att hitta en långsiktigt hållbar lösning på hemmaplan för klienterna. Detta arbete bygger på kontinuitet, relation, närhet, struktur, uppföljning och ständig påfyllnad.

Ett hinder i arbetet att minska missbruk och alkoholrelaterade skador har alltid varit en mycket alkoholtolerant inställning i befolkningen som då naturligtvis har avspeglats bland de förtroendevalda. Det är en stor utmaning att skapa en något mer försiktig och kontrollerad inställning till alkohol i Helsingborg. För socialförvaltningen är ett instrument att arbeta med alkoholtillstånden och tillsynen på stadens krogar. Det är av synnerlig vikt att ordningen är god där då det finns ett starkt samband mellan alkoholkonsumtion och våldbrott som ofta inträffar i anslutning till krogmiljöerna.

Göran Jönsson

Så är det sent i november, det är mörkt när man går till arbetet och mörkt när man går hem. Men nu är tiden inne att tända ljus för att lysa upp höst- och vintermörkret.
Det är snart dags att fira lucia och vi har julfest redan den 8 december.
Inte bara årstiden är dyster. De ekonomiska utsikterna är också dystra. Skatteprognoserna talar för att kommunen kan gå back de närmaste åren. Så illa som i en del medelhavsländer är det inte. Men vi blir påverkade.
Socialförvaltningen måste vara beredd på en omställning efter de resurser som vi kan få del av. Socialnämnden tar beslut om internbudgeten för 2012 i december. Vi har en budgetram för att täcka våra kostnader. Trots ett nytt och bra hyresavtal för Bredgatan så får vi en något högre hyra som vi måste arbeta in i vår ram.

Vad hände på nämnden 29 november ?
Ett socialnämndssammanträde brukar inledas med att någon från verksamheten eller utifrån kommer och informerar ledamöterna om en verksamhet eller något sakområde. Denna gång var det dags för personalen på Barnahuset att komma och berätta om sin verksamhet. Björn Jönsson och Maria Hägg gjorde en mycket bra och uppskattad föredragning inför socialnämnden. Övriga frågor som denna gång var på tapeten var att godkänna förfrågningsunderlag till upphandling av tre LSS-boenden på Vuxen, godkännande av boendeplan (se nedan) samt beslut om fortsatt planering av nytt boende för personer med psykiska funktionshinder.

Nytt ministerbesök nionde november
Ministerbesöken i Helsingborg duggar som spön i backen. Socialminister Göran Hägglund besökte för en tid sedan Raus Planterings skola och fick fyllig information om Part och Utsikter. En dag höll jag på att springa på migrationsminister Tobias Billström med följe på Rådhustrappan och den nionde november var det dags för dacapo för Maria Larsson, folkhälso- och äldreminister. För något år sedan var hon här på besök och fick information om Skolfam och nu fick hon information om Part och Bostad först. Hon var enligt uppgift mycket nöjd. Att vi får ministerbesök måste betyda att vi uträttar något anmärkningsvärt!

Möte med Reko (Region och kommun) Denna gång den 25 november var det dags för Reko-möte i Åstorp. Deltagare är i princip ordförande och vice ordförande i socialnämnderna eller motsvarande i de åtta kommunerna i Skåne Nordväst och de politiker som ingår i närsjukvårdsberedningen. Man får komma ihåg att de tyngst vägande frågorna handlar om samverkan mellan äldreomsorgen och sjukvården. Men denna gång fick några frågor som berör oss utrymme. Dels en rapport om vårt Finsamprojekt rörande beroendecentrum, dels ett projekt om Barn som far illa, där Region Skåne tagit fram ett handlingsprogram vid misstänkta fall av barn som far illa. Det handlar om att sjukvården ska anmäla fall av barn som far illa.
Frågan om samverkan mellan socialtjänsten och BUP var också på mitt initiativ uppe för diskussion. Det finns en gränssnittsgrupp som träffats ett antal gånger för att diskutera samverkan. Den springande punkten är ofta kostnadsfördelningen i placeringar. Den politiskt ansvarige politikern Gilbert Tribo, ordförande i närsjukvårdsberedningen, lyssnade och lovade att ta med sig frågan. Vi får se vad som händer. Vårt önskemål är delad kostnad vid placeringar av barn och ungdomar med komplexa problem och diagnoser på allvarlig sjukdom.

Boendeplan
Att boendeproblem är ett centralt tema för socialförvaltningen är knappast en hemlighet. Under lång tid har frågan stått högt på den mediala listan över sociala teman som man rapporterar om. Nästan alltid har vi inom socialtjänsten hamnat på defensiven och ställts i skamvrån när förekomsten av hemlösa framställts som ett i en välfärdsstat ovärdigt och oönskat problem. Hemlösheten har väckt både ångest och harm. Socialförvaltningen har formulerat en strategi för att på ett bättre sätt kunna möta problemet, ofta kopplat till missbruk, psykisk störning eller både och. Strategin har i mycket handlat om att, förutom att tillgodose behovet av bostäder, arbeta med en normaliseringsprincip – att minska härbärgen och inackorderingsboenden i kollektiva former till förmån för egna bostäder i mån detta är möjligt. Projektet Bostad först har i mångt och mycket kommit att symbolisera strategin och inriktningen. Nu pågår ett arbete med att ta fram en boendeplan, lite efter mönster från vård- och omsorgsförvaltningen som haft sådana boendeplaner för äldre och handikappade sedan länge. Beslut om denna boendeplan blir nu i november. Socialnämnden har av kommunfullmäktige fått ett uppdrag att samordna stadens arbete för hemlösa. Socialnämndens plan för boende blir ett underlag för koordineringen och en plan gällande stadens alla berörda förvaltningar.

Brukarenkät och brukarintervjuer viktiga instrument för kvalitetssäkring
Socialförvaltningens uppgift enligt socialtjänstlagen är att bland annat svara för omsorg, service, upplysningar, råd, stöd och vård. Det framgår tydligt att vårt uppdrag är att erbjuda, för den som inte själv kan tillgodose sina behov eller kan få dem tillgodosedda på annat sätt, bistånd i olika former. Socialförvaltningens uppdrag är att arbeta med barn, ungdomar och vuxna i huvudsak personer med missbruk och psykiska funktionsnedsättningar. Insatser inom socialtjänsten ska vara av god kvalitet. Kvaliteten i verksamheten ska systematiskt och fortlöpande utvecklas och säkras.
Ett sätt att följa upp vår verksamhet och vår kvalitet är att genomföra undersökningar om vad våra brukare och klienter tycker om oss och det bistånd de får del av. Vi kommer att gå ut till brukarna med dels en enkät – förmedlad av personalen, dels en mindre intervjuundersökning baserad på likartade frågor som i enkäten. Utöver detta genomför Mikael Bengtsson på mitt uppdrag en brukarundersökning med temat hur unga relaterar till vuxna. Jag tycker att det är utomordentligt angeläget att vi får del av vad våra brukare tycker om oss och den hjälp de får. En verksamhet måste ständigt utvecklas och förbättras och den här typen av återkoppling från våra brukare blir mycket värdefull information.
Det är därför viktigt att all personal ser till att så många brukare som möjligt fyller i enkäten och lämnar in den till oss. Brukarenkäten kommer att genomföras under
v. 47-48.

Medarbetarenkäten nu årligen
Från och med vecka 46 skickades stadens medarbetarundersökning ut till alla stadens tillsvidareanställda och visstidsanställda, sex månader och längre. Från och med i år kommer undersökningen att genomföras årligen under oktober månad. Enkäten som kommer i år innehåller i princip samma frågor som förra årets enkät. Utöver dessa har nio nya frågor lagts till. Frågorna är framtagna av Sveriges kommuner och landsting, SKL, i samarbete med ett antal kommuner för att man ska kunna jämföra resultat kommunerna emellan.
Medarbetarundersökningen är ett viktigt verktyg för medarbetare att kunna påverka sin arbetssituation. Resultaten blir statistik som blir ett bra underlag både för arbetsmiljö och verksamhetsutveckling.

Möte om Helsingborgs IF:s fotbollsmatcher på Olympia
På initiativ av kommunledningen har två möten om HIF:s matcharrangemang hållits, senast den 21 november. Deltagare, förutom stadsdirektören, HIF:s klubbdirektör och polisen, har varit tjänstemän från de berörda kommunala förvaltningarna, Gunilla Olsson och undertecknad från vår förvaltning. Frågeställningen är hur man ska kunna undvika bråk och tumult på stan de dagar HIF spelar högriskmatcher. Händelseförloppet har flera gånger varit att hemmasupporterna drabbat samman med bortagänget på stan eller på Knutpunkten. Frågeställningen är vad man kan göra för att dra de fotbollsintresserade till matcharenan istället för att dra runt på stan. Detta kommer sannolikt att kräva någon form av servering och underhållning inom Olympias område. Den frågeställning som gör att socialförvaltningen blir inblandad är naturligtvis om alkoholservering ska tillåtas i sammanhanget.

Projekt Drottning H
Projekt Drottning H är stadsförnyelseprojekt för Drottninghög. Drottninghög som är byggt i mitten av sextiotalet och är ett miljonprogramsområde. Detta program som i historiens ljus fått utstå en hel del spott och spe, var för sin tid ett viktigt program för att förse medborgarna med moderna och bra bostäder till rimliga kostnader. Om man inte levt och minns tiden före 1970-talet kommer man inte ihåg den låga och förfallna bostadsstandard som rådde då. I staden var det inte standard att ha varmt vatten och toalett i bostaden eller centralvärme, än mindre badrum. Toaletten fanns i ibland i trapphuset eller som dass på gården. Bostäderna var kalla, fuktiga och mörka.
Dessa dystra och fuktdrypande bostäder ville den tidens politiker mer än gärna få bort och mycket revs. Under 1930-talet hade ett mindre bostadsprogram, där bland annat de så kallade barnrikehusen, i Helsingborg till exempel Mariahusen tillkommit.
Nu har tidens tand gjort sig påmind på Drottninghög och det är dags att revovera. Projektet Drottning H är ett stadsdelsutvecklingsprogram som tar sikte på att förena miljömässig, social och ekonomisk hållbarhet. Förutom renovering och säkert en del rivning kommer man att arbeta med förtätning. Befolkningen som nu är något över 3000 invånare beräknas öka till det dubbla när projektet är slutfört. Det finns nämligen en hel del fri mark mellan nuvarande huskroppar, gräsmattor och parkeringsplatser. En viktig del är att underlätta kontakten till de centrala delarna av Helsingborg. Idag är området ganska instängt. Det finns en tydlig social dimension i projektet och vi från socialtjänsten bör bevaka detta och förhoppningsvis förhindra att undanträngsmekanismerna inte blir för stora; det vill säga att bostäderna blir för dyra så att så kallade resurssvaga hushåll flyttar till andra områden.

Med vänlig hälsning
Göran Jönsson