Göran Jönsson

Nu känns det som våren äntligen är här, även om mornarna fortfarande är kyliga. Nu är det fåglarnas tid med full aktivitet och mycket kvitter. När jag går hemifrån måste jag stänga ytterdörren försiktigt så jag inte skrämmer Duvan som ligger på ägg i Klätterhortensian precis utanför. Antagligen ligger även koltrasten på ägg i samma buske eftersom Skatan är där ofta och man hör koltratens varningsskri . Då brukar vi hastigt öppna dörren och jaga bort Skatan. För några veckor sedan var jag ute och gick med hunden i en småländsk skog och då såg jag en sådan fågel som ni ser i vinjeten hastigt fly bort mot skogsbrynet.

Vad hände på nämndens internat i mars
Socialnämnden var den 15-16 mars samlade till ett internat på Margerethetorp. Syftet med internatet var att arbeta med sitt balanserade styrkort med vision och mål, samt att ha en genomgång av det ekonomiska läget för Socialnämnden.
Visions och målarbetet genomfördes i mycket positiv anda med övningar och grupparbete. På kvällen första dagen genomförde man ett ordinarie nämndssammanträde.
Vi hade sedan en ordentlig genomgång av vår ekonomi. Tyvärr var vår ekonomichef Birthe Lindh influensasjuk så undertecknad och verksamhetscheferna redogjorde för dels hur vår ekonomi fungerar och om de förslag till kostnadsreduceringar som finns.

Hur skall man se på vår ekonomi?
Med tanke på de prognoser som finns om att vi för detta och nästa år kommer att få svårt att ha en budget i balans, har jag tidigare informerat om hur det ekonomiska läget är.
Verksamhetscheferna har fått i uppdrag att ta fram förslag på kostnadsneddragningar. För att reda ut begreppen så är det så att socialnämnden har beslutat om en budget för innevarande år. Prognosen för året är att vi i år bör ta beslut om vissa kostnadsneddragningar i storleksordningen 8 miljoner. Vad gäller för nästa år 2013 så finns ännu ingen budget. Vad som finns är ett så kallat ramförslag från kommunstyrelsen. Över detta ramförslag har socialnämnden den 12 april yttrat sig. Gången är nu att socialnämndens ordförande, vice ordförande, ekonomichef och förvaltningschef träffar kommunstyrelsen den 25 april för en genomgång budgetförutsättningarna. Kommunfullmäktige som är stadens hösta beslutande organ fattar i juni beslut om budgeten för 2013. Vi vet att med de förslag om budget ram som föreslagits så kommer vi med nuvarande verksamhet inte kunna fullt ut täcka kostnaderna, trots att vi får mer pengar i uppräkning. Men hela detta resonemang bygger på antaganden och prognoser. Det pågår alltså en budgetprocess som vi inte vet hur den slutar. Jag vet att hela budgetdiskussionen vållat en hel del oro bland personalen i huvudsak på Barn och Ungdom. Vuxen har tidigare gått igenom ett stålbad. Det finns en hel del oro för att besparingar drabbar barn. Oron har tagit sig uttrycket att ett antal medarbetare skrivit en insändare i HD den 15 april. Det finns yttrandefrihet och meddelarfrihet i Sverige och det är viktigt att vi har en öppen samhällsdebatt och jag tycker att socialarbetarna har en viktig uppgift att förmedla kunskaper och erfarenheter man får i mötet med utsatta människor till samhälle och beslutsfattare. Vad gäller insändaren tycker jag att man borde först ställt skrivelsen till förvaltningens chef och eventuellt begärt ett möte med mig eller eventuellt nämndens ordförande. Kanske hade det kvarstått ett behov av att skriva insändare, men då hade jag fått möjlighet att närmare informera om hur processen kring budgeten går till och hur förutsättningarna ser ut.
För att vår verksamhet skall fungera på bästa sätt är det mycket viktigt att vi har ett förtroendefullt samarbete mellan förvaltning och politik. Vi verkar i en organisation där våra politiker är de som ytterst fattar besluten. Hur samspelet går till är därför mycket viktigt.

Vad hände på nämnden den 12 april?
På detta sammanträde var inledningsvis Kärnfastigheters nye förvaltningschef Fredrik Hjort inbjuden för att redogöra för projektet Ramlösagården och informera om tomtsituationen i staden. Konkret uttryckt om det finns några alternativa tomter till den föreslagna på Magnoliagatan. Svaret är att det inte finns någon sådan. Skall någon annan tomt bli aktuell krävs att man gör en detaljplan för en ny tomt som inte har detaljplan. Frågan om boendet för psykiskt funktionsnedsatta på Ramlösagården var på detta sammanträde bara uppe för information, inte beslut. Huvudfrågan var annars beslut om budget som är ett yttrande till kommunstyrelsen över det förslag som finns. I budgetbeslutet ingick att anta en ny vision: Människan är navet i sitt eget liv och göra en del mindre förändringar i målen i styrkortet, bland annat att ha målet: Öka skräddarsydda hemmaplanslösningar som alternativ till externa placeringar.
Andra frågor som var uppe var att besluta om nytt avgiftssystem och taxa för alkoholtillstånden. Fullmäktige fattar ytterst beslut om taxan.
Socialnämnden beslutade vidare att efter upphandling godkänna en ny entreprenör för de tre LSS-boenden för psykiskt funktionsnedsatta. Ny utförare blev ett företag som heter Frösunda LSS. Attendo har tidigare haft uppdraget och blev nu alltså utan.

En betraktelse över kaos och struktur
Ibland i de här månadsbreven brukar jag ha en betraktelse över något viktigt tema som fångat mig. En vetenskaplig metod är något som kallas kontrastering. Man analyserar något fenomen genom att ställa olika motsatser mot varandra, tex individ-samhälle, makt-maktlöshet eller teori-praktik. Ett tema som jag har funderat på är struktur- ostrukturerad eller kanske kaos och ordning. Idag är det modernt med projektplaner och manualbaserade metoder är vanliga i behandling och socialt arbete.
Jag minns min första dag på socialhögskolan i Lund. Det var september 1973 och Grundkursen i psykolog skulle börja. Det hade inte varit så lätt att komma i på utbildningen och alla eleverna var fyllda av stora förväntningar. Vi kom in i lektionssalen på Bredgatan i Lund. Stolarna stod i en ring. Vi satte oss lite undrande i ringen och väntade på att lärarna skulle komma och sätta igång lektionen. Vi pratade lite trevande med varandra och vi blev allt mer otåliga att lektionen inte kom igång. Någon började då fråga om det inte fanns någon lärare närvarande. Jo efter en stund gav sig Jenny Ljunghill tillkänna som lärare och två andra personer presenterade sig som psykologassistenter och 3-betygsstudenter. Detta blev upptakten till en månads långt samtal, ingen undervisning, ingen genomgång eller diskussion av kurslitteraturen, bara ett enda långt gruppdynamiskt experiment. Det visade sig att människor hanterade denna brist på struktur och styrning mycket olika. En del njöt av denna frihet medan andra blev mycket frustrerade och däremellan fanns olika reaktioner. Det utvecklades intressanta gruppdynamiska processer och dramatiska konflikter kring behov av ordning och struktur, för att inte säga makt och kontroll. Jag var sedan med på flera liknande kurser som också innehåll internat. Det är detta som efterhand har kallats lite slarvigt för sinsigrupper. Egentligen var det Rogers encountergroups. Detta var förstås lite tidstypiskt för sent 60 tal och 70-tal men för mig var dessa grupper mycket utvecklande och lärde mig mycket om mänskliga möten. Att lära sig mer om sig själv och andra och se på samspelet mellan mig andra. Det lärde oss mycket om hur makt fungerar i relationer och att olika metoder kan användas för att utöva makt.
De praktiska övningarna öppnade upp ett behov av teori, så vad jag minns läste jag massor; Freud, Rollo Maj, Paulo Freire med mera. Detta att lärarna försatte eleverna i en total ostruktur var en bra träning för vad man ofta har att möta i socialt arbete, inte minst utifrån att socialsekreterare utövar mycket makt i sitt arbete. Efter att ha varit med om detta var man inte alls rädd för någonting i en grupp!

Det finns nog dom som skulle säga att detta var flum och ni skall veta att det redan då fanns dom som tyckte det. Detta undervisningsätt försvann rätt snart och inte så många nu yrkesverksamma har upplevt det. Vi lever nu i en tidsanda som mycket betonar ordning, kontroll och struktur och encountergrupper är inte så vanliga nuförtiden. Manualbaserade behandlingsprogram har blivit vanliga i socialt arbete, BBIC, ASI, Procapita och andra hjälpmedel finns och modern forskning har visat att strukturerade behandlingsprogram är bättre än ospecificerade samtal. Ett projekt kan inte genomföras utan en mycket strukturerad projektplan. Otvivelaktigt underlättar ett målinriktat arbete med en stödjande struktur ett arbetes framgång. Men struktur och olika metoder kan också vara ett sätt att utöva makt, kontroll och manipulation.
Utan att direkt anknyta till någon psykologisk teoribildning kan man nog konstatera att det finns ett samspel mellan människans känslor och tankar, mellan vårt känsloliv och den struktur vi lever i. Vi behöver en struktur för att kontrollera våra känslor och passioner för att vi ska fungera i ett socialt sammanhang. Men människor bygger upp försvar och ägnar mycket tid åt spel och manipulationer för att klara sig ( jmr Transaktionsanalysens spelteori)
Jag tror att vi lever i en tid där strukturer och kontroll håller tillbaka för mycket av våra känslor och leder till att många människor, utan att det handlar om någon allvarlig psykisk sjukdom, mår ganska dåligt. Vi bygger upp försvar för obehagliga känslor. Konsekvensen blir mer ytliga och distanserade möten med andra människor. Vi slipper en del obehagliga känslor men får inte uppleva så mycket lycka och starka positiva känslor heller. Vi svenskar är också ganska dåliga på att visa känslor eller i varje fall att bråka på ett bra sätt med varandra. Kanske har detta med stark kontroll och disciplin djupa rötter i svensk kultur och en av förklaringarna till att vi i Sverige varit mycket framgångsrika på många områden. Men också en förklaring till att många inte mår så bra. En hädisk tanke är också om vår koppling och beroende till datorer och mobiltelefoner gjort oss mer alienerade och distanserade från varandra och gjort att tillvaron blivit mer strukturerad?
I vart fall bör man tycker jag, inte minst i socialt arbete, fundera på vad vi använder olika former av struktur till. Är det till hjälp, stöd och frigörelse eller kontroll och maktutövning? Är det jag eller klienten, chefen eller medarbetarna som behöver struktur och till vad?

med vänlig hälsning

Det fanns en tid inte så avlägsen, bara några decennier bort, då helsingborgarna åkte på söndagsutflykt till dåvarande mentalsjukhuset St:a Maria sjukhus, numera Mariastaden med högst medelinkomst i Helsingborg, för att titta på de vansinniga som var inspärrade på sjukhuset. Det fanns då ännu rastgårdar med högst stängsel där patienterna kunde vistas ute i friska luften. Jag arbetade på sjukhuset 1973 och en kort tid även 1975 och förvånades storligen av den värld av människor som jag aldrig tidigare sett eller träffat. Inte så konstigt för på den tiden spärrades de mentalsjuka in för att skyddas för samhället eller tvärtom. Denna tid har präglat mig. Jag minns urinstanken och skramlet med nycklar i den slutna världen bakom anstaltens tjocka väggar. Men jag minns också mänskliga möten med nonsenssamtal med människor som levde i annan verklighet. Det fanns då 1200 patienter på sjukhuset och många människor levde hela sitt liv där. Det fanns socioterapi, kiosk, grönsaksodling och eget krematorium. En hel värld för sig själv. En del vårdavdelningar bestod av två stora sovsalar med plats för 10 sängar, men där man klämt in 12. Som vikarie hade man ingen som helst utbildning i psykiatri och man hade ingen aning vilka diagnoser patienterna hade.Bara två dagas undivisning om hur man tvättade människor i rumpan. Det var en blandning förstår jag nu av kroniskt schizofrena, demenssjuka, syfilissjuka och människor med autism. Psykiatrireformen 1994 var tänkt som att ge dessa människor en plats i samhället så att du skulle kunna leva som vi andra. Kommunerna fick ett ansvar att ge stöd till dessa människor medan psykiatrin skulle alltjämt svara för behandling. Psykiskt sjuka och andra avvikande beteenden har alltid skrämt människor. Kanske var häxorna på 1600-talet brändes på bål psykiskt sjuka, dillieriösa människor som hallcinerande kanske berusade på bolmört. Men psykiskt sjuka har väckt rädsla och framkallat behov av avskiljande och kontroll genom inlåsning och kontroll. Berömd är Foucault berättelse i boken vansinnets historia om hur man på medeltiden, med städer med ringmur, placerade de spetälskesjuka människorna i byar utanför murarna. När de spetälska försvann på 1200-talet placerade man istället de vansinniga i dessa byar. Eller så satte man dom på de pråmar som trafikerade Europas floder så att nästa stad fick ta hand om dom, någon slags oplanerad rotegång.
Foucault berättar historien om hur man utvecklade metoder för kontroll, avstängning, utestängning, förvisning av människor som upplevdes som ett hot.
Idag är samhällets politik inte längre att spärra in människor på anstalter och asyler. De psykiskt sjuka människorna skall leva bland oss i samhället. Ibland har dessa människor längtat tillbaka till den tid de hade bakom murarna eftersom livet ute i en lägenhet varit ett liv i ensamhet och kanske en bild av utestängdhet istället för instängdhet.
Ni har kanske tagit del av alla turerna i fallet med det planerade boendet på Ramlösagården. Informationsmötet den 1 mars på Elinebergsskolans aula lockade 300 människor och alla kom inte ens in. Frågor haglade och många frågor var inte ens frågor utan påståenden. Många i publiken var upprörda över det planerade boendet och en del var öppet föraktfulla och hånfulla mot oss som försökte ge information. Alltid har planeringen av boende för missbrukare eller psykiskt sjuka framkallat oro och protester. Jag tror att det var det fjärde eller möjligen femte mötet av det här slaget jag varit med på. Men aldrig har protesterna varit så högljudda och aldrig har så många människor kommit på ett möte en vanlig torsdag.
Jag är förvånad. Är människors trygghet i tillvaron så bräcklig och skör. Eller handlar det om just att man inte vill beblanda sig med vissa människor? Reaktionen kan man tolka som tydliga utestängningsmekanismer. Det är jättebra att ni hjälper dessa människor men inte här! En del gömmer sig bakom förment omsorg om de kommande boende; det är inte bra att ha två boenden på samma tomt ropar man och slår oss i huvudet med socialstyrelsens rekommendationer. Nej det är inte optimalt men ser man till alternativen och hur dessa människor hade det tidigare och i en del fall fortfarande har det så är detta problem av liten betydelse. Det finns tydliga tecken på en motsättning mellan normalbefolkningen och människor i utanförskap. Socialtjänsten får då ställa upp på de utsattas sida. Jag tror dock inte att de högljudda representerar de tysta fullt ut.

Socialnämnden har i sin boendeplan planering för ett boende för psykiskt funktionshindrade. Denna grupp har stort behov av fler boenden och den anvisade tomten på Ramlösagården bedöms som lämplig. Boendet kommer att ha dygnetruntpersonal och inga personer som varit dömda till rättspsykiatrisk vård och som bedöms olämpliga för boendet och området kommer att placeras där.
Det finns många boenden för funktionshindrade i Helsingborg och många ligger i liknande bostadsområden som detta och vi känner inte till att omgivningen i något fall har märkt eller påverkats av ett boende. Vi bedömer inte att det finns någon risk för barn bara för att boendet ligger i detta område. Människor med onda avsikter kan fritt röra sig i hela staden och detta har inget samband med boendet. Psykiskt funktionshindrade har också rätt till ett boende och Riksdagen har i sin lagstiftning bestämt att de skall bo och elva som andra ute i samhället. Vi kommer att ha ett informationsmöte om planerna för boendet på Elinebergskolans aula den 1 mars kl. 19.00. Berörda och närboende är hjärtligt välkomna.

Så kom det kyla även till denna vinter men utan särskilt mycket snö i Skåne. Det är inte riktigt bra för naturen att det fryser utan att jorden har snö som isolerande skydd. Själv fick jag åka upp till Småland, där det skiljer fyra klimatzoner, för att få lite snö att åka skidor på. Det blev två dagar med gnistrande skidåkning och sol i frusna spår, härligt glid och mycket stakåkning. Jag hörde idag på radion att det är viktigt att leka på jobbet för att bli mer kreativ. Nedan berättar jag lite om vårt ekonomiska läge där det kanske är svårt att känna sig lekfull men där det däremot behövs kreativitet för att om möjligt hitta lösningar på ekonomiska problem.

Ekonomiska utsikter för Socialförvaltningen
Under 2011 gjorde Barn& och familj och Vuxen ett gemensamt underskott med 10 miljoner. 7,6 på barn och resterande 2,4 på vuxen. Resultatet för året 2011 balanserades upp med att ungdom gjorde ett mycket positivt resultat på lite över 8 miljoner. Totalt sett gick socialförvaltningen jämt ut och med överskottet från förra året blir årets resultat 11, 8 miljoner.
Barns underskott beror på att fler barn och Ungdomar har haft behov av att vara i jourhem, att deras problematik har varit omfattande så att man har behövt betala familjehemmen lön för att stanna hemma och ta hand om barnen/ungdomarna. Dessutom har det varit mycket bekymmer med att hitta familjehem – vilket i stor utsträckning renderat i att vi behövt placera i konsulentstödda familjehem. Barn har även haft 3-4 ungdomar som varit placerade på institution, vilket motsvarat 3,5 miljoner och borde ha belastat Ungdoms budget.
Vuxens resultat består i stora delar av att de är underfinansierade, dvs. de har inte full täckning för den personal som behövs för att driva sitt uppdrag. Man har tidigare avvecklat 10 tjänster från verksamheten.
Varför har Ungdom 8 miljoner plus?
Ungdoms resultat beror på att man inte hunnit återbesätta tjänster så fort som man velat, att storjouren startade senare än prognostiserat, att man ändrat om i schema mm. Dessutom har verksamheten fått intäkter från migrationsverket för ensamkommande barn som dykt upp i Helsingborg och hyresintäkter som vi inte räknat med. Ungdom har ett underskott på sina klientmedel.
2012
Eftersom Barn och vuxnas budget inte är i balans så har verksamhetscheferna där fått i uppdrag att se över sin verksamhet för att komma i balans. Det vill säga hur skall man hålla budgeten för innevarande år Barn skall ta bort ca 5 miljoner och vuxen motsvarande sitt underskott för 2011.
Som lök på laxen har vi inte haft utrymme att räkna upp lönekostnader och klientmedel i den omfattningen som vi tror att det kommer att kosta i slutänden.
Ungdom & familj har avstått att räkna upp klientmedel med 2 procent, vilket motsvarar 840 000 kr. De pengarna har övergått till att hjälpa Barn & familj att komma i balans.
Man brukar räkna med att klientkostnaderna ökar med mellan 3- 5 procent- så här är en riktig utmaning för alla verksamhetsområdena att få det att gå ihop. Detta kommer att betyda att vi måste arbeta fortsatt hårt med alternativa lösningar på hemmaplan och att vara fortsatt ytterst kostnadsmedvetna då vi placerar. Jag är mycket väl medveten om att vård och behandlingsbehov hos många barn som far illa och vuxna med allvarliga problem är stora.
2013
Enligt de prognoser som finns för skatteintäkternas utveckling kommer staden att ha minskade skatteintäkter för 2013 med 67 miljoner, 2014 med 84 miljoner och 2015 med 65 miljoner. För 2013 har kommunstyrelsen aviserat att vi kommer att få en lägre uppräkning än tidigare år. Det betyder i praktiken att vår förvaltning måste minska kostnaderna på mellan 8,5 -12 miljoner om inget annat händer.
Vad betyder detta i praktiken?
Förvaltningschefens ledningsgrupp har påbörjat ett arbete att göra en ordentlig analys och genomgång av vår budget och ekonomi. Dessutom har vi av socialnämnden fått ett uppdrag att göra en genomlysning av viktiga arbetsprocesser inom socialförvaltningen för att kunna ta beslut om eventuella ekonomiska och personella förändringar inför 2013.
Det betyder att Verksamhetscheferna fått i uppdrag att bereda ett underlag för hur vi skall kunna göra dessa kostnadsneddragningar. Barn & familj skall bereda ett underlag med besparingar motsvarande 11 miljoner, Ungdom & familj 6 miljoner, Vuxen 8,4 miljoner, stab/administration 800 000 kr, förebyggande 200 000 kr.
- Varje verksamhet skall ha förslag på hur man kan spara, samt vilka konsekvenser det får i verksamheten, detta material blir sedan underlag för socialnämndens beslut rörande budgeten i april
- Nämndens beslut blir sedan ett underlag för kommunfullmäktiges beslut om budgen i juni. Socialnämnden fastställer sedan internbudgeten för 2013 i november eller december.
Idag vet vi inte vad som kommer ut ur denna process. Först måste ett underlag tas fram och i slutändan ett politiskt beslut. Men jag och verksamhetscheferna tar gärna tacksamt emot alla kloka idéer Då det gäller konsekvensbeskrivningar så kommer de som kan vara berörda (direkt och indirekt) att få delta i att göra dessa beskrivningar. Delaktighet kring de här frågorna är viktigt.

Möte den 26 januari mellan nämndernas presidier om Kommunfullmäktiges uppdrag att samordna och koordinera stadens insatser för hemlösa
Utvecklingsnämndens, vård och omsorgsnämndens, Kärnfastigheter och Socialnämndens presidier träffades för att lägga upp riktlinjerna för arbetet med att koordinera och samordna stadens insatser för de hemlösa. Det var meningen att även stadsbyggnadsnämnden skulle närvara men de hade fått förhinder. Efter en inledande bakgrund om historiken och den aktuella situationen för hemlösa och bostadslösa enades gruppen om att Dinah Åbinger och undertecknad i uppdrag att ta fram ett förslag till uppdragsbeskrivning för en arbetsgrupp av tjänstemän som skall arbeta med de här frågorna . Det handlar om att dels göra en inventering av läget och insatser, reglera gränsdragning i ansvar internt i staden, samt en gemensam målbild och strategi.

Göran Jönsson

Så här års är det tid att skriva sina verksamhetsberättelser. Det är en möjlighet att berätta om vad man gjort under det gångna året och reflektera över sin verksamhet. När jag läser berättelserna kan jag inte annat än känna mig stolt över väldigt mycket av det som görs och de verksamheter som vi har inom socialförvaltningen. Socialförvaltningen består ju av många små verksamheter som är nischade för att tillgodose olika funktioner och behov. Vi är som ett fotbollslag med många stjärnor med stor individuell kompetens. Vår utmaning är att få ihop helheten till ett lag och som arbetar åt samma håll!

Riksdagsmän från socialutskottet och civilutskottet på studiebesök 10 januari
Sex ledarmöter från Riksdagens socialutskott och civilutskott, däribland Thomas Finnborg, gjorde ett studiebesök på förvaltningen den 10 januari. Förmiddagen ägnades åt information om PArT och det förebyggande arbetet. På eftermiddagen besöktes Familjehuset med information om deras verksamhet med barngrupper och föräldrautbildning, Dynamis med familjebehandling och slutligen avlades ett besök på barnhuset.

Socialstyrelsens hemlöshetsräkning hemlöshet och utestängning från bostadsmarknaden
I sin berömda bok Vansinnets historia beskriver den franske filosofen Michel Foucault att de medeltida städerna hade en ringmur runt staden och att man inte släppte in alla innanför murarna. Utanför murarna byggdes byar upp som ursprungligen befolkades av de spetälska. Någon gång under 1200-talet försvann av dunkla skäl denna sjukdomen. I byarna utanför placerades sedan de vansinniga och andra avvikande människor. Vansinnets historia är en studie i hur makten kontrollerar, utestänger och isolerar människor. Utestängningsmekanismer är inte bara något som hör medeltiden till, det finns idag också. När det gäller hemlösa blir det mycket tydligt. Man blir vräkt , hamnar kanske på gatan och får ingen ny bostad. Utestängningen blir väldigt konkret. När jag började som socialassistent på det glada sjuttiotalet fanns det mycket få bostadslösa. Skillnaden då var att det fanns många omoderna billiga lägenheter, många gånger i stadens ägo. Många var också på mentalsjukhus och på alkoholistanstalter.
Hemlöshetsräkningen nu visar att det totala antalet hemlösa är större men de uteliggande färre. Större grupper, inte minst barnfamiljer, står utanför bostadsmarknaden och hänvisas till det som kallas den sekundära bostadsmarknaden, som kommunerna genom tränings och försökslägenheter tvingas bygga upp.

2005 2011
Totalt hemlösa 540 878
Per 10000/inv 45 68
Situation 1 akut hemlösa, härbärge, bor en natt i taget, uteliggare m.m 112 119
Situation 2 intagen eller inskriven på fängelse, stödboende eller HVB planerad hemgång inom 3 mån 36 179
Situation 3 som sit 2 men ingen planerad utskrivning 236 364
Situation 4 tillfälligt boende utan kontrakt hos kompisar, släkt m.m 146 168

Resultat ungefär som 2005. I jämförelse med andra jämförbara kommuner ligger vi högt. 68. Ett axplock gällande hemlösa per 10000/inv : Norrköping 37, Jönköping 39, Landskrona 56, Karlstad 30, Västerås 32. Malmö 80, Göteborg 64.
Socialnämnden har ett uppdrag av kommunfullmäktige att samordna arbetet med hemlösa. Ett första möte kommer att hållas med berörda nämnders presidier den 26 januari.

Årets klientenkät visar gott resultat för socialförvaltningens verksamhet
Under ett antal år har vi genomfört en enkätundersökning riktad direkt till klienterna. Förra året fick in för få enkäter. Dt fungerade inte att skicka hem enkäterna även om vi skickade med svarskuvert. I år har vi gått genom personalen och då har vi fått in ett betydligt bättre underlag. Resultatet redovisas på insikten. Överlag mycket gott resultat vad gäller vår tillgänglighet, bemötande, förståelse, om man kan påverka hjälpen, samarbete och man är nöjd med hjälpen och rådgivningen som helhet. Det pågår en intervjuundersökning som fördjupning av enkätundersökningen vars resultat inte är klart men som kommer att presenteras senare.
I projektet Involved by righet har det genomförts en intervjuundersökning av en grupp ungdomar och Mikael Bengtsson kommer att genomföra en undersökning av ett antal av våra klienter. Vad våra klienter tycker om socialtjänsten är mycket viktigt. Med sådan information kan vi på ett bättre sätt utveckla och förbättra vår verksamhet.
Göran Jönsson

Midvinternattens köld har i år inte varit särskilt besvärande och med så tunga regnmoln som vi haft har vi knappt sett några stjärnor gnistra och glimma. Men som traditionen bjuder har vi haft vår årliga julfest, liksom förra året var vi på Sundspärlan, med god mat och underhållning av Clabbe och hans sångare. Som vanligt firade vi också lucia. I år var det Barn och familj som stod för arrangemanget med allsång och en fantastisk barnkör! Tack Barn och familj!

Vad hände på nämnden?
Huvudnumret för det sista nämndssammanträdet för året var att ta beslut om internbudgeten för 2012. Det finns inget direkt utrymme för nya satsningar i budgeten och prognoserna för kommande två år aviserar sämre tider. (Ingen överraskning för den som följer den ekonomiska utvecklingen i världen.) Vi får uppräkning av våra kostnader förutom att vi måste hämta hem halvannan miljon i hyreshöjning. Socialnämnden beslutade dock att det är så pass angeläget att alla familjehemsplacerade barn får del av Skolfam och att förvaltningen inom befintlig ram får i uppdrag att genomföra detta. Detta förutsätter att skolan gör sammaledes.
Budgetbeslutet är kompletterat med ett antal politiska ambitioner. Barnperspektivet, tvärsektoriellt arbete och att utveckla framtidens socialtjänst är tre fokusområden för socialnämnden det kommande året.
Vad gäller barnperspektivet vill man att en grupp tjänstemän ska jobba med att förbättra utredningar, dokumentation, kommunikationen kring utredningarna och hur bemötandet av de mest utsatta kan bli bättre. Vad gäller tvärsektoriellt arbete vill nämnden att en analys skall göras av hur andra aktörer ser på socialförvaltningen. Vad gäller att utveckla framtidens socialtjänst vill nämnden att vi skall genomlysa viktiga arbetsprocesser för att kunna ta beslut om eventuella ekonomiska och personella förändringar inför 2013.
Det ekonomiska läget kräver dock redan under 2012 att vi anpassar oss. Barn och familj dras med ett underskott på drygt fem miljoner men även Vuxen har ett underskott. Ungdom och familj och än så länge ett överskott.
Vad gäller verksamhetsspecifika satsningar finns ett uppdrag för tillståndsenheten att se över sina avgifter och komma med förslag om hur resultatet kring Nöjd kund-enkäten kan blir bättre nästa gång. Här pågår ett stadsövergripande projekt som heter Ökad kundnytta i företagarärenden som förvaltningen deltar i. Vidare ska en ny familjecentral startas. Slutligen finns en politisk ambition att starta ett mobilt resursteam inom Vuxen med bostadssocialt stöd.
Något om socialtjänstens principer
Socialtjänstlagen – vårt rättesnöre i vårt yrkesliv – kan nästa år fira 30-årsjubileum. Visserligen har den genomgått betydande förändringar under årens lopp och även om den än så länge är en ramlag och inte en specialreglering har den kompletterats med en hel del specialregleringar. Två stora utredningar inom socialtjänstens område har föreslagit en uppluckring av socialtjänstlagens ansvarsområde: inom barnområdet Lagen om stöd och skydd för barn och unga (LBU)-utredningen och nu senast missbruksutredningen. Lagar måste förändras i takt med tiden och utvecklingen. Har socialtjänstlagen spelat ut sin roll och bör den i grunden förändras?
Socialtjänstlagen byggde på socialutredningen tillsatt 1968 som kom med två betänkanden under 70-talet. I principbetänkandet som kom 1974 förde man fram ett antal grundläggande principer:
Helhetssyn Frivillighet Normalitet Närhet Flexibilitet Kontinuitet
Är dessa principer fortfarande relevanta? Ja, jag menar nog att principerna i hög grad är viktiga grundprinciper för socialt arbete. Frivillighet var ett grundläggande begrepp för socialtjänstreformen. Mot bakgrund av en socialvård som tidigare präglats av tvång och förmyndarskap betonade man den enskildes självbestämmanderätt och ställde stora krav på socialtjänstens förmåga till att få samtycke från klienten. Det är grundläggande att klienten är delaktig i sin egen situation annars kan ingen förändring eller rehabilitering bli möjlig.
Utan helhetssyn där man beaktar alla viktiga sidor och perspektiv av en klients problem och resurser går man vilse i socialt arbete och kan göra mer skada än nytta. Kontinuitet är grundläggande för att bygga upp förtroendefulla relationer. Utan en princip om normalitet får vi ett samhälle där människor skickas bort, spärras in och isoleras från ett normalt liv utan möjligheter till rehabilitering i samhället. Flexibilitet handlar om att anpassa insatserna efter behoven i samverkan med klienten eller familjen. Närhet handlar om att de sociala insatserna ska sättas in i klientens eller familjens närhet.
Lever vi efter dessa principer i dagens socialtjänst? Det talas idag inte så mycket om socialtjänstlagen. Desto mer om den lokala styrningen och målsättningen i styrkorten. Men lagen gäller och den är precis som de lokala styrdokumenten uttryck för politiska beslut.
Frivillighet är det vanligaste, men antalet ärenden till socialt utskott har ökat de senaste åren. Det handlar mest om barnavård förstås, men till en del LVM. Jag kan inte svara på om det vårdtvång vi använder alltid nödvändigt, om det hade varit möjligt att få tillstånd en frivillig lösning. Hemligheten i socialt arbete är att skapa en god klientrelation och få tillstånd en behandlingsallians. Jag kan känna viss oro för att det blir mer tvångsanvändning än vad som är nödvändigt.
Vad gäller helhetssynen motverkas denna av en hög grad av specialisering och arbetsdelning och den därmed smalare kompetens som socialarbetarna bygger upp.
Ibland blir därför ganska många socialarbetare inblandade i varje klients och familjs liv. Jag måste därför dra slutsatsen att detta är vår sämsta gren! Närhetsprincipen tillämpar vi nog så längt det går, men SIS-placeringar kan vara var som helst i landet och vi får ta de familjehem vi kan få. Att vi numera sitter i ett ”socialpalats” underlättar heller inte närheten till våra klienter tror jag. Vad gäller flexibilitet uppfattar jag att det inte handlar om att ha ett ”färdigt behandlingsprogram” som vi erbjuder alla utan att vi anpassar behandlingsinsatsen efter behoven. Normalitet är ett intressant begrepp. Utan att fördjupa sig i vad som är normalt respektive avvikande så måste det vara centralt att socialtjänsten har perspektivet att människor skall kunna leva ett självständigt liv utan att befinna sig i utanförskap. Att kunna rehabiliteras till ett sådant liv måste vara vår ambition. Här möter vi många hinder på vägen i form av arbetsmarknad, bostadsmarknad, missbruk, psykiska problem och andra problem. Kanske anpassar vi oss genom att ibland inte ställa högre krav på resultat. Sammantaget måste man säga att det finns en del brister i anpassningen till socialtjänstlagens grundläggande principer.

God jul och gott nytt år

Göran Jönsson

Under rubriken sent skall syndaren vakna på HD-debatt tar Björn O Anderberg upp frågor som har att göra med hemlöshetesfrågan. Det har varit en debatt i HD mellan Ulf Carlsson och Per Dalöf och Anders Lundström för en tid sedan.
Hemlöshetsfrågan har under de senaste åren har varit föremål för mycket debatt och en del tvistigheter mellan staden och föreningen Frihamnen som Björn O Anderberg är ordförande för. Dessa tvistigheter ha bilagts och nu finns ett tvåårigt avtal mellan Frihamnen och staden med inriktning att härbärgesverksamheten på sikt skall avvecklas på hemlösas hus. Det finns därför ingen anledning att föra någon medial debatt. Men denna debatt brukar blossa upp i jultider och har säkert att göra med att benägenheten att skänka pengar till hemlösa ökar när ”midvinternattens köld är hård”.
Bara några korta kommentarer. BOA menar att Socialnämnden/socialförvaltningen sent upptäckt förtjänsterna med projektet bostad först och att det var föreningen frihamnen som redan 2005 hade ett seminarium i frågan.
Det känns onödigt att bråka i en sådan fråga när vi överens om förträffligheten med projektet. Det finns dock anledning att påminna om att Socialtjänsten missbruksvård redan för 20 år sedan arbetade framgångsrikt med träningslägenheter. När sedan projektet hemlösa statades som BOA var ordförande för som dåvarande kommunstyrelsens ordförande blev inriktningen att bygga upp olika former att institutionsliknade boende. Det var dels olyckligt att kategorisera hemlösa , när det egentligen handlar missbruksproblem och psykiska funktionshinder för de kroniskt hemlösa. Dels drev vi från socialtjänsten i styrgruppen för projektet att vi inte behövde fler institutioner utan fler lägenheter. Tyvärr för döva öron. Det blev så att hemlösas hus och Olsgården statades som resultat av projektet. Men det var nog så att denna kunskap hade inte BOA och det kan man ju knappast klandra honom för. Man måste beundra honom för hans engagemang för de hemlösa. Men det finns ingen anledning att ställa till bråk idag kring detta med projekt bostad först och raljera om att projektet än så länge är i sin linda. (Betänk Jesus ord: den av eder som är utan synd kastar första stenen!) Men vi har ju även andra lägenheter och annat boendestöd i verksamheten. Härbärgesverksamhet binder människor i hemlöshet och socialförvaltningens inriktning är att satsa på en normaliseringsprincip enligt socialtjänstlagens grundprinciper och i så stor utsträckning som möjligt erbjuda ett normalt boende i lägenheter. Eftersom hemlöshet också har att göra med hur mycket bostäder det finns på marknaden och kostnaderna så tar det tid att lösa problemet.
Göran Jönsson
Socialchef